Ja derbyt närmar sig med stora steg. Nu väntar skärtorsdagen och långfredagen men sedan på påskafton mitt bland alla ägg, påskkärringar, gula kycklingar, prinskorvar och påskharar så ska det spelas ett derby i världens vackraste stad. Det känns ändå ganska bra. Fast samtidigt inte. Man känner doften av oavgjort ända från Rom. Dagsderbyn får aldrig samma hatiska feeling som de derbyn som spelas på kvällen. Men samtidigt är det här en match där både vi och Lazio måste vinna. Vi måste vinna för vi är i behov av tre poäng medan Lazio som vanligt simmar runt i ingenmansland, runt 8:e-14e plats, och måste vinna för att få någonting att se tillbaka på när det är dags att summera säsongen.
Laziales är ett folkslag jag aldrig förstått mig på och jag kommer nog inte heller aldrig göra det. Dem (inte alla, men många) säger ibland så konstiga saker så man måste nypa sig i armen för att se om man verkligen var vaken och hörde rätt. En sak jag hört flera gånger är "att hålla på Roma är ett mode". Men ja verkligen, så fort jag sticker ut huvudet genom fönstret så ser jag alltid någon med Romatröja och idag hörde jag tre stycken som hade Roma Roma Roma som ringsignal. Kom igen va, vart finns verklighetsuppfattningen?
En annan diskussion som jag egentligen hatar men även tycker är så enormt skrattretande är den eviga debatten om Totti vs. Di Canio. Om vem som är den bästa "bandieran" (flaggbäraren). Hur kan en spelare som spelat i 1,2,3,4,5,6,7,8 (åtta!!!) andra klubbar än Lazio ens få kallas för bandiera av Laziales? Helt sjukt men sånna är dom helt enkelt. Känns som jag inte behöver gå in på den här diskussionen något mer egentligen. Det känns som det är dags att släppa den här debatten för gott nu, Totti är bättre än Di Canio på alla plan. Punkt slut.
En sak jag önskar av hela mitt hjärta är att Lazio någon gång åker ur Serie A. Visst skulle jag sakna derbyna med all den här uppsnackningen innan och framförallt känslan efter att man har vunnit ett derby. Men, det skulle jag kunna vara utan en säsong och istället bara veta att Lazio åkte på bortamatcher mot lag som Cittadella och Mantova.
Det är faktiskt skitroligt när lokalkonkurrenten åker ner en serie. Tro mig, jag har erfarenhet av det. När AIK åkte ur Allsvenskan 2004 så vet jag inte hur mycket jag skrattade. Eftersom jag är Djurgårdare sen jag i princip föddes så var den dagen en av dem roligaste i mitt liv. Grymt kul var det.
Så nästa säsong får Lazio mer än gärna trilla ner för att sedan hålla till i Serie B ett år. Men sen kan dom få komma tillbaka igen så vi kan spöa skiten ur bönderna och säkra sex säkra poäng ;)
Förlåt för den lite dåliga uppdateringen här men jag har så himla mycket att fixa och greja med innan vi åker inatt/imorgon bitti. Dessutom är jag helt hyperwoaaah innan varje gång jag ska åka utomlands (speciellt till Rom). Har knappt kunnat koncentrera mig helt på saker de senaste dagarna. Så därav anledning till den snåla skörden av blogginlägg.
