Dagen är här. Matchen börjar om 6½ timme och jag är redan helt skakig i händerna. Det här är nervöst. Jag är väldigt tacksam över att jag får vara med Roma ikväll, på plats på Olimpico. Men vad jobbigt det kommer bli. Njutningen och lidelsen kommer gå hand i hand ikväll och kan bara be att det blir en magisk Romaafton då lidelsen går över i njutning.
Jag har inte så mycket att säga egentligen men jag kan rapportera härifrån att solen skiner starkt och det är helt vindstilla. Det känns som alla håller andan för vad som ska komma.
18:00 är det krig.
Det som jag mer kan säga är att idag står vi inför ett val, det finns två vägar att vandra, två söndagar att vakna upp till. Den ena vågar man inte tänka på och den andra vågar man inte hoppas på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar