Translate

söndag 28 februari 2010

Tornate presto per favore!









Vi saknar er.


Where'd you go? I miss you so. Seems like it's been forever that you've been gone...

Tvåtvå

Jag kunde inte se matchen så jag vet inte om jag ska vara besviken över att tappa en 2-0-ledning så sent eller om jag ska vara glad över att ha klarat ett oavgjort resultat borta mot hemmastarka Napoli utan fyra stycken självskrivna startspelare (Totti, Toni, Pizarro, Sergio).
Tja, det får väl bli en blandning.


Självklart är man besviken över att ha tappat en 2-0 ledning nu men hallå, hade någon sagt till mig i slutet av oktober att Romas resultat från första november till sista februari skulle vara 12 vinster, fyra oavgjorda och noll förluster så hade jag förmodligen skrattat högt och trott att männskan var galen.

Det har varit en lite bistrare Romavecka än vad det brukar vara men imorgon går vi över till mars månad och då ska hela veckan ägnas åt att be för att Toni, Totti, Pizarro och Sergio är tillbaka mot Milan.

Nu cheerar vi upp lite, det som inte dödar det härdar!

(och till alla er som klagar på Ranieri = "#&%"! )

torsdag 25 februari 2010

Siamo i tifosi della Roma

Sempre e comunque

Male male male male....

Tack o hej Europa för den här gången. Det var kul så länge det varade. Eller det var väl kul fram tills Panathinaikosmötena. Jag trodde verkligen att vi skulle gå vidare idag och det började ju så fint också med Riises ledningsmål. Men sen, vad händer? En kollaps på några minuter och vips står det 1-3.

Förjävla trist. Men vad ska man göra? Svära, hata alla och byta lag?

Nej.

Vi överlever det här också. Vi är ju Roma. Idag var vi inte bättre än såhär. Vi förtjänade inte att gå vidare. Men efter regn kommer solsken. Vi kommer igen.

Jag tänker inte klaga på någon ikväll. Det var ett lag som förlorade. Roma förlorade. Vi förlorade. Men vad gör det för skillnad egentligen? Siamo sempre la Roma. Hjärtat är fortfarande gulrött. Livet är fortfarande gulrött. Jag är 100% Roma, alltid och oavsett.

Och jag hoppas verkligen ni är med mig...

Ridå

Jag hatar Europa League.

AVANTI!

KROSSA GREKLAND!

onsdag 24 februari 2010

The end of an era




















Den alltid så grande Christian Panucci har lagt skorna på hyllan. Tack för allt, vi glömmer dig aldrig!

Una partita senza Totti è come una giornata senza sole.

Saknade gulröda imorgon: Pizarro, Totti, Toni, Julio Sergio



Och när ska vi få se efterlängtade ToTo göra debut? Jag saknar dem båda. Moltissimo. Tur att vi har Vucinic som är i alla tiders form. Men mot Napoli behövs något mer. Kämpa TONI! Kämpa TOTTI! Vi är med er överallt.




söndag 21 februari 2010

1. Inter 55, 2. Roma 50

Tyvärr kan jag inte skriva något om matchen för jag har inte sett den än. Jag jobbade, som vanligt. Det verkar ha vart en vanlig dag på jobbet. Det var en sådan där match man måste vinna. Och det gjorde vi. 1-0 räckte. Varken mer eller mindre behövdes. Så vinner ett vinnande lag.


Jag skulle kunna skriva hur många hyllningar och lovord som helst om Roma men jag skulle ändå aldrig kunna beskriva det magiska som råder över den här säsongen. Så ja, det är väl ingen tillfällighet att vi kallas för La Magica?


Nyss var det 11 poäng som skiljde. Nu är det fem.
Nu har vi fått blodad tand, nu jävlar skriver vi historia!

Grazie ROMA!

















Dimmi cos'è,
che ci fa sentire amici anche
se non ci conosciamo
dimmi cos'è
che ci fa sentire uniti anche
se siamo lontani
dimmi cos'è cos'è
che batte forte forte forte in fondo al cuore
che ci toglie il respiro e ci parla d'amore Grazie Roma
che ci fai piangere abbracciati ancora
Grazie Roma, grazie Roma che ci fai vivere
e sentire ancora una persona nuova

Dimmi cos'è, cos'è
quella stella grande grande in fondo al cielo
che brilla dentro di te
e grida forte forte dal tuo cuore
Grazie Roma
che ci fai piangere abbracciati ancora
Grazie Roma, grazie Roma che ci fai vivere
e sentire ancora una persona nuova

Dimmi chi è che me fa sentì
'mportante anche se nun conto niente,
che me fa Re
quando sento le campane la domenica mattina
Dimmi chi è chi è
che me fa campà
sta vita così piena de problemi
e che me da coraggio se tu non me voi bene.
Grazie Roma
che ci fai piangere abbracciati ancora
Grazie Roma, grazie Roma
che ci fai vivere e sentire ancora
una persona nuova


lördag 20 februari 2010

Ikväll och imorgon

Ikväll: Inter har tappat poäng igen. På hemmaplan, mot Sampdoria. Tack för det Samp. Nu har Inter två raka 0-0 matcher. Fint!


Imorgon: Grabbar, imorgon ser ni till att avståndet krymper till 5 poäng, visst? Fint!


GRAZIE SAMP! FORZA ROMA!

torsdag 18 februari 2010

Förlust?!

Jaha, är det såhär det känns att förlora? Hade glömt hur bittert det är. Tråkigt att den magiska trenden är bruten. 20 matcher utan förlust vart det (21 om man tar med träningsmatchen). Applåder till Roma! Nu får vi räkna obesegrade-i-ligan-matcher istället och det är 14 stycken. Inte illa det heller. Men i alla fall, en bitter afton. Vi kommer ta dom hemma. Något annat finns inte. Jag tror Roma behöver sådana här små bakslag för att bli ännu bättre. Daje!


Nu ska jag sörja en smula.

Grekmöte nummer ett.

Greker vs. Romare ikväll. Det kallar jag bra torsdagsunderhållning! Jag säger som den kloke Ranieri:

“Let's show these Greeks how strong the Romans really are”

onsdag 17 februari 2010

25 giorni!

Det känns så overkligt, att jag om 25 dagar åker till Rom. Och stannar där...i tre månader (minst). Det känns som Riises mål mot Juventus, Okakas mål mot Siena eller Vucinic mål mot Fiorentina. Overkligt, magiskt, sjukt, fantastiskt, underbart, otroligt. Ja, ni förstår nog hur jag menar. Tänk bara, Olimpicobesök var och varannan vecka! Incredibile!

tisdag 16 februari 2010

Romainflytande.

Jag har så bra inflytande på folk ibland. Min bästa vän som jag ska till Rom med skickade just ett sms där hon skrev: "Idag har jag lärt mig Roma Roma Roma utantill". Då vart jag lite halvstolt sådär....

2001-2010
















Scudettofirande 2001.

2001 är siffror som är lite magiska av sig. Flytta sen på ettan ett steg åt vänster, så får vi 2010.

Scudettofirande 2010, passar bra. Visst?


(förövrigt, observera namnsdagen i kalendern idag, :p)

Good to know
























Jag lär bara ut viktiga saker.

måndag 15 februari 2010

Party every day, party every day!




På torsdag kör vi. Vi och vår vän Europa League. Eller borde vi kalla det för EuROMA League? (ja det borde vi.)

lördag 13 februari 2010

Matteo (♥)















Imorgon är det alla hjärtans dag. Brighis födelsedag. Idag var han superhjälte. Ganska så passande va?

Vakna världen!

Hör ni Milano? Hör ni flåset av hungriga vargar? Känner ni er jagade? Det borde ni göra.
Vakna nu världen! Vakna upp ur den interistiska sömnen och inse att det finns fler än ett lag i Italien.
Ännu en gång har vi vunnit och ännu en gång har vi bevisat att vi är ett lag att räkna med. Roma är så jävla incredibile just nu. Ingen vet vart det här kommer att sluta. Men slutar det i firande på Circo Massimo så är det här som den finaste sagan som någonsin skrivits.
Roma var ett utskällt, utbuat och framförallt uträknat lag i början av säsongen och vad som hänt nu är en extreme make over.

Ord kan inte beskriva den lycka som befinner sig hos alla romanisti just nu. Det är en ovärderlig känsla.
Det är så grymt.
Match idag mot jätteformstarka Palermo och så 4-1. Bara sådär. Utan problem. Inga konstigheter.
Wow. Vilket himla lag.

onsdag 10 februari 2010

Impossible is nothing.

Det har nu spelats 23 omgångar i Serie A. När jag kollar på tabellen får jag väldiga flashbacks från 07/08. Då såg den ut såhär efter 23 spelade omgångar:























När det återstod en omgång att spela så såg den plötsligt ut såhär:

























På 14 omgångar blev 11 poängs skillnad istället en poängs skillnad. Visserligen hjälpte inte det den här gången för Inter vann ju ändå. Men ändå, tänk att något som "var klart" redan i februari blev en kamp in i sista omgången.

Och nej, jag kan inte låta bli att tänka i samma slags banor nu. Nu är det ju inte ens 11 poäng som skiljer oss från Inter utan tack vare Panuccis Parma så är det ikväll bara nio. Javisst det är mycket...men ändå. Det gäller att kämpa och tro på det man gör.

Som romanisti har vi varit med om mycket och Romalivet är ofta som en berg-och-dalbana. De djupa dalarna har varit väldigt väldigt djupa under det senaste året. Något som varit både jobbigt och påfrestande. Men nu är vi påväg uppåt igen. Vi klättrar mot toppen igen och ursäkta men fyfan vad vi är värda det. Blod, svett och tårar är påväg att övergå i tro, hopp och kärlek.

På senare tid har jag tänkt på Scudetton 280 gånger. Typ. För att jag tror på Roma. Jag vet vad vi kan och vad vi är kapabla till. Men vi måste kämpa in i det sista och tro på oss själva. Gör vi det kan vi gå hur långt som helst.

Don't stop me now, Im having such a good time




Vad ska egentligen kunna stoppa oss när vi till och med vinner när vi inte spelar på topp?

Brasilianos

Minns ni känslan av att förlora? Inte? Nej, inte jag heller. Men det är väl inte så konstigt. Med tanke på att det var över 100 dagar sedan sist. Det är, för att citera min kompis, faktiskt jävligt bra. Försvaret är så vackert att se nu för tiden. Det är ingen hönsgård som släpper in tre, fyra mål per match längre. Det är megastabilt numera.
Och om motståndarna väl får en chans, så finns Julio Sergio där. Miraklernas man. Ibland undrar jag vem han egentligen är, Sergio. Han kom så plötsligt, så oväntat, så fantastiskt. Är han någon slags uppenbarelse? Är han Guds gåva till alla romanisti som lidit? Hur det än är så står jag bara här och tackar och tar emot. Han borde få en trevlig sommar i Sydafrika (i annat fall borde hela Brasilien avgå).

På tal om Brasilien, Cicinho lämnar oss tillslut. Kan inte påstå att jag gråter några big tears direkt. Men hans mål mot Genoa kommer kommas ihåg länge (wow vilket Romamål det är). Och matcherna mot Real såklart, fina minnen! Allora. Tack för allt Cici och lycka till i San Paolo.

Il regalo più grande.

Nyss plingade det på en gubbe här hemma. Han hade med sig ett paket. En vit Mexes-tröja. Nu studsar jag runt och är som ett barn på julafton. Åh, vad den är fin!














tisdag 9 februari 2010

Signs.

Idag när jag satt på bussen påväg till jobbet inträffade några trevliga saker.
Utanför pizzerian San MARCO (Motta) så stod en bil parkerad där det stod RIISE på. Tio sekunder senare går det på en dam som har en påse där det står FORO ROMANO.

Det kändes bra. Väldigt Romabra. Bara så att ni vet!

söndag 7 februari 2010

TI AMO!

(vem är Zlatan?)

I LOVE YOU, ICH LIEBE DICH - MIRKO VUCINIC

Tillsammans är vi oslagbara

Egentligen är jag i chock och kan inte alls skriva, men jag ska försöka. Jag borde inte alls vara i chock, varför är jag det? Jag vet ju att vi är såhär bra. Jag vet ju att vi vinner. Men ändå, det här är helt otroligt. Och jag har svårt att fatta det än. Vad var det som hände? Vilket lag det här är.

Jag kan inte skriva mer. Jag måste smälta det här nu. Kolla på tabellen så länge, det är fin skådning!

?

Va? Vann vi? Neej? Jag kan inte fatta det här. Jag kan bara inte...!

lördag 6 februari 2010

Just do it

Idag läste jag Tottis horoskop igen:
"Du är lite villrådig inför en uppgift av något slag - tecknen råder dig att inte tvivla på din möjlighet att klara av den"
Så för Totti är det bara att gå All In. Som senast:

torsdag 4 februari 2010

Tack för ikväll

Roma vann!

Mexes gjorde mål, Vucinic är i form, De Rossi slog 50-meters passningar som han aldrig gjort något annat, Totti var Totti, Doni höll nollan, Taddei spelar fortfarande som året var 2006, Cassetti skötte sig, alla var glada, vi skaffade oss ett bra utgångsläge inför returen i april och vi grejade 19e raka matchen utan förlust.


En fin torsdagskväll med andra ord!

Ranieris ragazzi

Dagens män är följande:

Andreolli
Baptista
Brighi
Burdisso
Cassetti
Cicinho
Cerci
De Rossi
Faty
Juan
Lobont
Marangon
Menez
Mexes
Motta
Perrotta
Pizarro
Riise
Taddei
Totti
Vucinic

Den här listan gillar vi. Speciellt de två sista namnen. Dem saknades sist (men det gick ju bra ändå). Nu saknas bara ett namn på listan så är den komplett sen. Eller två i och för sig.
Julio Sergio och så...Toni!
Igår tittade jag lite på VM-krönikan från 2006. Mot Ukraina fick man se lite ToTo-magic, så fint. Att se det i Roma kommer vara ännu bättre, ännu finare! Igår läste jag att Toni hoppas vara tillbaka redan mot Palermo och skulle han vara det så vore det wünderbar!

Men ja, Udinese ikväll då och vi lär köra med ett starkt lag från start. Cupen ska vi ju vinna, det är vår grej! Vinner vi år så blir det för 10e gången. Bara en sådan grej är coolt. Hur uppställningen blir får vi se, men jag håller tummarna för en MTV-återkomst!
Forza ragazzi!

onsdag 3 februari 2010

Månadsresumé: januari

Januari är över sedan några dagar tillbaka och här har vi en liten resumé;

Månadens match: Haha, svårt att gissa eller? Juventus-Roma alla kategorier.

Månadens spelare: Norge kan vara riktigt stolta. Månadens spelare är från Ålesund

Månadens gulligaste: De Rossi sprang inte som en galen tjur mot Riise när han gjorde mål mot Juventus (sånt som han annars brukar göra när det blir mål), utan han, Burdisso och Juan bildade en egen glädjehög någonstans mitt på plan. Ååh, visst var det sött :) ?

Månadens mål: Okakas mål måste till och med gjort självaste Totti avundsjuk!

Månadens sämsta: Hur kan vi tappa en 2-0-ledning till 2-2 på övertid? Jaja, det är en del av det charmiga Roma.

Månadens saga: Okaka var klar för utlåning till Fulham. I sista matchen, på hemmaplan och allt, fick han avgöra och säga "på återseende" på ett sätt som inte kan bli vackrare. Sen bytte han Rom till London, gulrött till svartvitt, John-Arne till Björn-Helge, Olimpico till Craven Cottage. Men sen kommer han tillbaka. Sagan slutar inte här...

Månadens TACK-GODE-GUD: Motta går INTE till Manchester City

Månadens assist: Tyvärr Pit, priset går inte till dig. Utan det går till super-Pizarro som först gör en monsterbra brytning och tar bollen från Diego för att sedan...ja, ni vet resten!

Månadens sorg: Ingen ToTo på hela januari månad.


Allora, under januari har vi spelat 7 tävlingsmatcher (5 i ligan, 2 i Coppan). På dessa matcher har vi vunnit 6 av 7 matcher och spelat en oavgjord. I ligan har vi tagit 13 av 15 poäng, gjort 10 mål och släppt in 4. I Coppan är vi obesegrade och har en målskillnad på på 4-1. Januaris målskyttar är: Pizarro, Perrotta x2, De Rossi, Toni x2, Totti, Riise x2 och Okaka (i ligan) samt Brighi, Vucinic, Baptista och De Rossi (i Coppa Italia).
Man kan ju säga att vi har ett väldigt brett utbud av målskyttar, tummen upp.
Januari har nästan vart perfekt och det är bara att be för att februari blir lika bra!
Bra Roma!

"Voglio restare"

Jag har börjat denna onsdag med att läsa att Mexes vill stanna i Roma. Sånt värmer alltid mitt Romahjärta

tisdag 2 februari 2010

Guess who!

Romatröjor har aldrig riktigt vart min grej. Jag har några gamla som jag brukade använda när jag hade fotbollsträning men nu är det inte mycket med det direkt. Men nu när jag ska till Rom så måste jag ju bara ha en. En nyare, en snyggare! Så idag har jag äntligen beställt en, gissa vem det blev?

3a

Förövrigt så tycker jag tabellen är lite sådär extra fin nu så jag måste lägga in den här. Så att bloggen blir lite finare.

 1 Inter        21 15  4  2  45-19   49
2 Milan 21 12 5 4 36-22 41
3 Roma 22 12 5 5 37-26 41
4 Napoli 22 10 8 4 31-24 38
5 Juventus 22 10 4 8 34-29 34
6 Palermo 22 9 7 6 29-25 34
7 Sampdoria 22 9 6 7 28-30 33
8 Cagliari 21 9 5 7 34-26 32
9 Bari 22 8 8 6 30-24 32
10 Genoa 22 9 5 8 35-36 32
11 Fiorentina 21 9 4 8 28-24 31
12 Chievo 22 8 5 9 23-23 29
13 Parma 21 8 5 8 24-29 29
14 Bologna 22 6 6 10 24-31 24
15 Lazio 22 4 10 8 17-23 22
16 Livorno 22 6 4 12 14-30 22
17 Udinese 21 5 6 10 23-28 21
18 Catania 22 4 8 10 22-30 20
19 Atalanta 22 4 5 13 20-34 17
20 Siena 22 3 4 15 23-44 13



Och plats tre lyser starkare än alla andra

måndag 1 februari 2010

Non mollare mai

Något vi är fantastiskt bra på, är att inte ge upp:

Siena-Roma 1-2: Riise, 89e minuten
Palermo-Roma 3-3: Totti, 88e minuten
Roma-Catania 1-1: De Rossi, 92a minuten
Roma-Lazio 1-0: Cassetti, 79e minuten
Juventus-Roma 1-2: Riise, 92a minuten
Roma-Siena: Okaka, 88e minuten


Vi kämpar in i det sista. Vi ger allt. Vi vill vinna. Vi borde aldrig mer vara uträknade innan matchen är slut.

31 anni!

Och just det,
Juan fyller år idag.
Trettioett.
Stort grattis till honom!

No Totti? No Toni? No Vucinic? No Menez?



















No problem!