Andrum!

Puuuuuuuuuuuh. Det var länge sedan jag kände en sådan här lättnad över en seger. Och jag tror inte jag är ensam om det. Såg ni spelarna efter slutsignalen? Och inte bara spelarna, utan även Luis Enrique och resten av bänken. Spelare gick ner på knä som om vi vunnit scudetton eller just sluppit nedflyttning. Luis Enrique hissades, spelarna kramade om varandra och var nog gladare än på väldigt länge. Det var inte en vacker seger, det var ingen vacker match. Men nu spelar det ingen roll. Inte ikväll. 3 poäng var allt som behövdes. 3 poäng var allt vi krävde. 3 poäng var det vi fick och det var världens 3 vackraste poäng. Ikväll finns det inge ros eller ris att dela ut. Jag lyfter fram hela laget en kväll som denna. Igår firade Inter sin seger som de vunnit scudetton. Då skrattade jag åt dem. Idag, istället, förstår jag dem precis. Det känns som vi har vunnit allt. Det känns som allt är bra nu och att problemen som fanns innan match tillhör det förflutna. Imorgon kommer vi vakna och se att allt egentligen är som vanligt. Men det tar vi då. Ikväll är världen vår. Ikväll kan vi äntligen säga Grazie Roma igen. Ikväll är Osvaldo världens bästa fotbollsspelare. Ikväll är vi världens lyckligaste romanisti.