"Jag är inte en man på marknaden. Kontraktet? Jag vill stanna här resten av livet"

Som vi har oroat oss. Som vi har grämt oss. Som vi har slitit vårt hår. Som vi har legat sömnlösa. Som vi har svurit. Som vi har ältat. Som vi har varit nervösa.

Daniele De Rossi. Mannen som alltid varit Tottis trotjänare. Mannen som alltid varit capitan futuro. Mannen som alltid stått inskriven i Romas framtid. Vi trodde alla länge att De Rossis relation med Roma var en amore senza fine. En kärlek utan slut. Det vi såg var ingen spelare. Det var en supporter. En romanista med all världens kämparglöd och en oändlig kärlek för sitt Roma. Ingen firar så mycket som De Rossi vid mål och segrar. Ingen sörjer så mycket som De Rossi vid förluster. Att se han i ett annat lag än Roma har för oss alla varit otänkbart.

Men så i höst, eller egentligen redan i sommar, så började någonting gnaga inom oss. Det var någonting som alla började bli oroliga över. Daniele De Rossis framtid. Vi väntade dagar, veckor, månader...ingenting hände. De otänkbara var plötsligt tänkbart. Hur var det möjligt?

Vi började ifrågasätta De Rossis kärlek och lojalitet. Var den verkligen äkta? Skulle han skriva på eller göra en Mexes och gå på free transfer? Var pengarna verkligen så viktiga? Ville han inte bli en legend, en ikon, en bandiera i det laget han älskat sen barnsben? Frågetecken var så många, alldeles för många. Manchester City kunde ge vem som helst mardrömmar och gråa hår.

Jag har stundtals tvivlat, visst har jag. Men innerst inne har jag ändå varit säker på att han ska stanna. Visserligen har jag även trott att Mexes och Aquilani skulle stannat men den här känslan har ändå varit annorlunda. De Rossi är så mycket mer än dessa två och jag vet att han aldrig skulle göra något liknande mot Roma. Efter att ha läst De Rossis bok så inser man även ännu mer vilken kärlek och respekt han har för klubben i våra hjärtan. Uttalanden om Roma är rörande:
"Jag hoppas kunna skriva på kontraktsförlägningen så snart som möjligt och för så många år som möjligt. Om man kunde, även för hela livet. Jag känner inget behov att spela i Real eller i Manchester eller vem vet vart: för mig finns det ingen större känsla än att spela Champions League på Olimpico. Ge mig Roma."

De Rossi vill ha Roma. Roma vill ha De Rossi. Nu är våra vägar de samma igen. Nu ska vi skriva historia tillsammans. Kära romanisti, vi kan andas ut. Daniele De Rossi tillhör oss och ingen annan. Han kommer bli historisk. Han är redan historisk. Han kommer bli en av de största. Med eller utan några trofeer. Och som dom säger: A Roma si può essere grandi anche senza vincere.