Ni kan nog tänka er, hur magiskt det var igår. Jag får rysningar bara jag tänker på gårdagen. Det var en match som jag kanske aldrig får uppleva igen. Jag tror jag aldrig vart med om något så fint som när HELA stadion sjöng Roma Roma Roma. Det är så obeskrivligt mäktigt.
Och så matchen. Vad finns det att säga egentligen? Ni såg själva hoppas jag. De Rossi, vilken man! Pizarro likaså. Och Toni. Och Vucinic. Och Totti....Alla var magiska och får minst tio i betyg på en tiogradig skala. När De Rossi gjorde mål exploderade allt totalt. Vilken lycka! Och då har vi inte ens nämnt Tonis mål. Massexplosion! Folk skrek, jublade och grät om vart annat. Främlingar kramade mig, jag kramade främlingar. Jag har aldrig varit med om något liknande. När hela stadion (förutom Interfansen) sedan hoppade och sjöng "chi non salta è interista" så kunde man nästan tro att man var i himlen. Det finns inget som gör mig så lycklig som Roma. Det bevisade gårdagen.
När domaren blåste av matchen kom massexplosion nummer två. När alla stod och sjöng Grazie Roma med halsdukarna i luften så kändes det verkligen som vi hade vunnit scudetton. Jag tror jag aldrig någonsin varit så lycklig, och det var jag nog inte ensam om. Idag kan jag knappt förstå vad jag varit med om. Jag kan inte heller fatta att vi vann mot Inter och att vi nu är en poäng efter dem. Nu tror hela stan (eller ja, romafansen åtminstone) på guld, det kan jag lova er.
Sen utanför arenan åkte folk runt och tutade med sina bilder med Romaflaggor hängande utanför, alla sjöng på olika Romasånger och hela stan var galet lycklig. Vilken magisk (magisk är ordet för igår) kväll. Det här kommer jag aldrig att glömma.
GRAZIE ROMA!
2 kommentarer:
Underbar läsning Julia! Kommer att köra "Roma, Roma, Roma" i lurarna hela dan på jobbet i morgon. Vi får hoppas att vi har det bästa framför oss :)
Underbart! Japp det hoppas vi verkligen på :D
Skicka en kommentar