Siamo primi

Vilken måndag! Tänk att vakna upp som serieledare. Wow, visst är det en skumt härlig känsla? Vet någon när vi ledde serien senast?

Men vilken pers det var på Olimpico igår. Första halvleken var bra. Den var mycket bra. Fint spel och alla jobbade verkligen. När Totti sprang långt ner på egen planhalva och glidtacklade till sig bollen från en Atalanta-spelare så insåg man hur viktig den här matchen var. På ljustavlan dök det också upp trevliga resultat: Lazio låg under med 2-0 och samma sak med Milan. När målen även trillade in för oss och till och med Super-Marco Cassetti (tänk att han blivit så stabil!!) gjorde mål så kändes det verkligen som det här var våran dag!

Men sen i andra halvleken händer något. För det första så börjar de andra resultaten gå emot oss. Lazio vänder sitt underläge till 3-2 och Milan fixar kvittering. Allt kändes så oroligt, så förvirrande. När Atalanta gjorde 2-1 var jag säker på att dem skulle kvittera. Att det skulle bli så att både vi, Inter och Milan spelade 2-2. Det hade vart så typiskt. Men nu för tiden så är ju Roma ibland så otypiskt Roma-aktiga. Så istället för 2-2 så vann vi! Det satt visserligen långt inne och andra halvlek var ett långt lidande. Men vad gör det? Abbiamo vinto!!!

Glädjen när slutsignalen kom var enorm! De Rossi ställde sig ner på knäna och bara skrek ut lyckan och hela Olimpico var helt euforisk. Sen tror jag inte det finns något som ger sådan gåshud då alla står med sina halsdukar och sjunger Grazie Roma tillsammans. Den känslan finner jag inga ord till utan den måste bara upplevas. Att göra det med känslan av att vara serieledare är ännu mer fantastisk. Jag är mållös, helt otroligt.

Jag vet att vi inte har vunnit något ännu. Men för mig har vi egentligen redan vunnit allt. Kolla bara vad vi har gjort. Det vi har presterat den här säsongen är unikt, en bragd utöver det vanliga. Vi har legat 15 poäng bakom Inter och se på oss nu. Nu är vi etta! Nu har vi tagit flest poäng av alla lag. Nu har vi spelat 23 raka matcher utan att förlora. Hur den här säsongen än slutar så kommer jag vara så otroligt nöjd och stolt över vad vi har presterat. Jag vet inte om jag någonsin känt sådan stolthet över att vara Romanista som jag gör just nu. Vilket jävla magiskt lag vi har.

Grazie Roma!