Del 2 av årsresumén kommer förmodligen upp imorgon och nu vill jag bara önskar er alla ETT GOTT NYTT ÅR!
Tack allihopa för det här fantastiska året så ses vi igen 2011!
Translate
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
2010 - en årsresumé (del 1)
Näst sista dagen på år 2010 idag så vad passar bättre än en tillbakablick på det gångna året (varning för låångt inlägg).
Säsongen började igen den 6e januari med match på Sardinien borta mot Cagliari. Roma hade avslutat 2009 på ett mycket bra sätt med sju raka matcher utan förlust och hade klättrat upp till en fjärdeplats. Därför skulle det bli väldigt intressant att se om 2010 skulle fortsätta på samma sätt som 2009 slutade på. Cagliari borta är inte direkt någon dans på rosor men Roma gick ändå upp till en 2-0-ledning efter mål av Pizarro och Perrotta. Klockan tickar upp mot 90 minuter och man börjar slappna av på riktigt. Då kommer världens kallaste kalldusch. 2-1 görs i 90e minuten av Lopez och 2-2 kommer två minuter senare av ingen mindre än Daniele Conti. Ett typiskt magplask à la Roma.
Tre dagar senare tog Roma, med Luca Toni från start, emot Chievo hemma på Olimpico. Matchen slutade 1-0 i gulröd favör tack vare De Rossi som gjorde mål på en hörna från Pizarro. Dagen efter fick laget fina hyllningar från den största av dem alla, Francesco Totti, som berömde hela laget i sin blogg.
Matcherna var intensiva i början för ytterligare tre dagar senare så spelade Roma mot Triestina i Coppan och vann med komfortabla 3-1 trots att Cassetti var snäll och gav Triestina en gratis straff som gav 1-0 till Serie B-laget.
Serien vände och Genoa kom på besök till Rom. Roma gjorde en helt fantastisk match och segersiffrorna skrevs tillslut till 3-0 efter ett mål av Perrotta samt två av den alltför underbara Toni. Att se han göra sin grymma målgest framför Curva Sud var ett riktigt Hallelujah-moment! Roma hade i det här läget klättrat till en tredjeplats men var fortfarande fem poäng efter Milan och hela elva poäng bakom suveräna Inter.
Lördagen den 23e januari åkte Roma till Turin för ett riktigt klassiker-möte, Juventus-Roma. En match Roma haft väldigt svårt för eftersom Roma inte vunnit mot Juventus på hela 6 år (senaste var 4-0-segern med Cassanoshow) samt inte vunnit mot Juventus på bortaplan i Turin på 9 långa år. Det började inte bra det här heller för Juventus tar ledningen i andra halvlek genom den evigt unga gentlemannen Alessandro Del Piero. Men Roma ger inte upp och 1-1 kommer på straff av Totti som hoppade in i början av matchen efter att Toni tvingats utgå på grund av skada. Det heter att den som vågar vinner och det hade Riise tagit fasta på. Efter att först ha fått Buffon utvisad så nickar han i den 93e minuten in 2-1 på en fantastiskt slaget inlägg från Pizarro. En sjuk match som är en av de bästa matcherna under år 2010. Det var även här som många av oss började hoppas på en scudetto!
Efter denna otroliga seger var det dags för Coppa Italia-spel igen och Catania stod för motståndet. Roma tryckte på och tryckte på men fick aldrig in bollen. Tillslut hittade De Rossi rätt i målmaskorna och Roma vann med 1-0 (borde slutat minst 10-0). 17e raka matchen utan förlust var ett faktum!
Efter avancemanget i Coppan kom Siena till Olimpico. En match som på pappret egentligen är enkel men aldrig för ett lag som Roma. Att Toni, Totti, Vucinic och Menez saknades gjorde inte saken lättare direkt. Allas nya superfavorit, Riise, gav dock Roma ledningen i den 30e minuten i första halvlek. En ledning som dock bara stod sig i tio minuter för strax innan paus kvitterar Siena. Matchen gick mot sitt slut och resultatet såg ut att gå mot 1-1. Men det fanns en man som ville annorlunda. Med två minuter kvar av matchen klackar Okaka in 2-1 på en passning/skott/felträff/jag-vet-inte-vad från Pit (!!!). Ett otroligt vackert mål som måste gjort självaste Totti avundsjuk. Men det fina med den här matchen var inte målet utan Okakas farväl. Han var redan klar för utlåning till Fulham och i sista matchen säger han Arrividerci på allra bästa sätt. Dagen efter bytte han Rom till London, gulrött till svartvitt, John-Arne till Björn-Helge, Olimpico till Craven Cottage.
Sen var det dags för Coppa-time igen. Udinese stod som motståndare i semifinalen och Roma vann och skaffade sig ett bra utgångsläge till bortareturen i april.
Efter det åkte Roma till vackra Florens för bortamatch mot svåra Fiorentina. Det var en match där framförallt Julio Sergio visade varför han är en av världens bästa målvakter. Fiorentina radade upp chans efter chans efter chans och man satt bara och väntade på att ledningsmålet skulle komma. I 83e minuten kom det. För Roma. Va? Vad hände? Vann vi? Ja tydligen. Tack vare Vucinic som lyckades näta. En väldigt chockerande men stark vinst!
En vecka senare var det match hemma mot jätteformstarka Palermo och vad händer? 4-1. Bara sådär liksom. Utan några större problem. Vilket grymt jävla lag!!
18e februari var det dags för första åttondelsmötet i Europa League och Panathinaikos stod för motståndet. Efter att ha spelat 20 matcher utan förlust kom så här den första förlusten sedan i oktober. Konstig känsla och ett litet bakslag men det återstod fortfarande en hemmamatch så inget var kört ännu.
Inter hade börjat tappa poäng i ligan och inför Romas möte mot Catania hade Roma chansen att krympa avståndet till endast 5 poäng. Och visst gjorde Roma det. 1-0 tack vare vårens stora målskytt - Vucinic. 14 poängs försprång hade blivit fem.
EL-time och grekerna kom till Rom. Riise ger Roma ledningen så bra med 1-0 men sen gjorde Roma en kollaps som bara Roma kan göra och matchen slutar 3-1 till Panathinaikos. Europaspelet är över men det kan såhär i efterhand ha vart det allra bästa.
Ligan rullade på och Roma åkte till Napoli för en av seriens absolut svåraste bortamatcher utan fyra givna startspelare: Totti, Toni, Pizarro och Julio Sergio. Roma går ändå upp i en 2-0 ledningen efter bara 20 spelade minuter via mål från Baptista och Vucinic men Roma är dock lite tagna av stundens allvar och Napoli kan både reducera och kvittera innan första halvlek ens är slut. 2-2 slutar också matchen vilket inte alls är ett dåligt resultat men innerst inne var man ändå lite besviken.
Efter Napoli-matchen väntade en till Big Match, nämligen Milan, och äntligen var Toni, Pizarro och Sergio tillbaka. 0-0 slutade matchen på ett fullsatt Olimpico och man märkte att det var två lag som inte hade råd att förlora.
Söndagen den 14e mars är ett datum jag alltid kommer minnas och det är inte på grund av 3-3 borta mot Livorno utan för att det var den dagen jag åkte till Rom för att stanna där i tre långa underbara månader. Matchen mot Livorno var en smula halvgalen och slutresultatet var spikat redan efter 28 minuter i första halvlek.
Efter tre raka oavgjorda matcher samt sorti ur Europa League var det dags att börja vinna igen om vi ville hänga på Inter. Jag var på plats på Olimpico och Udinese stod för motståndet. Matchen svängde en del fram och tillbaka men slutade på bästa sätt med en 4-2-seger med ett mål från Toni samt ett hattrick från suveräna Vucinic. Efter matchen var alla helt hoppfulla igen, Palermo hade nämligen lyckats kryssa mot Inter....
Mitt i veckan åkte Roma till Bologna för match. Vi lyckades göra två mål genom Riise och Baptista och vi släppte in något mål vilket betydde tre nya fina poäng. Samtidigt tappade Milan poäng så vi gick upp på en andraplats, fyra poäng efter Inter som skulle komma till Rom för match bara några dagar senare.
Säsongens viktigaste match skulle spelas lördagen den 27e mars klockan 18:00. Roma-Inter, ett fullsatt Olimpico, Totti tillbaka i truppen efter en tids skada och jag var på plats mitt i smeten!!!
Jag kan lova att det var en magisk kväll från första stunden. Roma Roma Roma dånade verkligen över Olimpico och den måste ha hörts över hela Rom. Tänk er 70 000 människor som sjunger världens vackraste låt. Det är en sådan obeskrivlig känsla. Är nog det mäktigaste jag varit med om i hela mitt liv.
Och så till själva matchen ja. Roma tar ledningen genom De Rossi = obeskrivlig lycka! I andra halvlek kvitterar Inter efter att ha haft fem man offside innan målet utan att domaren sett det.
Dock så gjorde inte det någonting den här gången för i den 79e minuten så slår super-Toni in 2-1 på pass från Taddei. Lyckan visste ärligt talat inga gränser. Det var en rejäl massexplosion. På övertid lyckas Milito pricka stolpen men närmare än så kommer inte Inter. Roma går segrande ur säsongens match med alla tre poäng i bagaget. Avståndet hade nu krympt till en enda liten poäng. Folk hoppades inte på Scudetton längre. Folk trodde på Scudetton.
Efter denna så meriterande seger åkte Roma till Bari med ett hejdundrande bortafölje (10 000 romanisti). Våra tifosi hejade på riktigt bra för matchen slutade 1-0 i Romas favör, tack vare som så många gånger förr - Mirko Vucinic.
Dagen innan Roma-Atalanta spelades en annan viktig match, Viola-Inter. Viola lyckades få med sig 2-2 och tack vare det resultatet så hade vi nu chansen att gå upp i SERIELEDNING om vi vann mot Atalanta.
Första halvlek av Roma-Atalanta var riktigt bra. Spelarna kämpade otroligt mycket och man såg verkligen hur mycket det här betydde för dem. Även målen rullade in och när vi gick till halvtidsvila stod det 2-0 efter mål av Vucinic och Cassetti. Det kändes verkligen som det här var vår dag.
Men i andra halvlek händer något och romanistan Tiribocchi sätter 2-1 i början av andra halvlek efter slarv av Riise. Atalanta trycker på och Tiribocchi är ett ständigt hot men de får aldrig in bollen. Matchen slutar tillslut 2-1 och Olimpico är i extas. Vi är SERIELEDARE!!! Vi har tagit igen alla 14 poäng på Inter och nu gått förbi dom. Vi, ROMA, är etta. Bästa känslan på hur länge som helst. Att sjunga Grazie Roma på Olimpico den eftermiddagen är något jag kommer bära med mig för resten av livet.
Sen var det dags för en annan skräckis-match, DERBYT! Lazio ville inget annat än att ta ner oss på jorden igen och sätta stopp för våra gulddrömmar. Deras planer började även på allra bästa sätt genom att Rocchi ger Lazio ledningen med 1-0 i första halvlek. Roma gick inte att känna igen i första halvlek. Det var både darrigt och nervöst och inte alls det Roma vi blivit så vana vid att se. 1-0 stod sig till pausvilan. Roma kommer ut som ett helt nytt lag till andra halvlek men utan superromarna Totti och De Rossi som bytts ut av Ranieri. I början av andra halvlek får ändå Lazio straff. Jippie, precis vad vi behövde. Tack som fan Cassetti. Men världens superbästa målvakt, Julio Sergio, räddar den halvdåliga straffen från Lazio och 1-0 står sig fortfarande. Grazie dio! Sen är det vår tur att straff och när Totti inte finns till hands så blir det Vucinic som får slå den. 1-1!!!! 10 minuter efter kvitteringsmålet får vi en Frispark med stort F. När alla tror att Riise ska skjuta den så är den Vucinic som stiger fram och skjuter/krutar/pepprar/BOMBAR in bollen i mål. Muslera kan bara stå och titta på och känna sig besegrad.
Roma vinner det otroliga derbyt med 2-1 och spelar sin 25e raka match utan förlust! Roma är fortfarande överst i tabellen och känner doften av scudetton medan Lazio fortfarande kämpar i botten för sin Serie A-existens.
Så kom säsongens värsta match. Ja, det kändes som decenniets värsta match. Men tänk vad bra det började. Roma-Sampdoria och Totti ger Roma ledningen i första halvlek. Roma är fantastiska och spelar riktigt riktigt bra fotboll. 1-0 står sig till paus men i andra halvlek vill Pazzini förstöra alla drömmar, alla förhoppningar, all tro och allt hopp som Roma byggt upp på ett halvår. Sampdoria vänder matchen till 2-1 och trots att Roma skjuter 138 skott på mål så vill bollen inte in. På 45e minuter förvandlades världens lyckligaste tifosi till världens sorgsnaste tifosi. Första ligaförlusten sedan den 28e oktober var ett faktum. Det är inte slut än, men det kändes som det. Alla ljus släcktes på Olimpico söndagen den 25e april. Olimpico var i den djupaste sorgen och det var förjävligt. De goda vinner kanske bara i sagor...
Roma skulle ändå kämpa vidare och ge allt trots att Inter nu hade gått om. Ranieri gick ut och lovade att de ska springa tills domaren blåser av sista matchen i Verona. Tre omgångar återstod fortfarande och ingenting är faktiskt omöjligt. Efter den otroligt tunga Samp-förlusten besökte Roma Parma den första maj och vann efter några om och men med 2-1 efter mål av Totti och Taddei. I samma omgång så visade Lazio och framförallt dess fans upp sig från sin absoluta sämsta sida och gav bort tre poäng till Inter.
Sen var det dags för final i Coppan och som vanligt var det Roma-Inter i final. Det var en bråkigoch stökig match som man inte alls vill komma ihåg. Inter vann med 1-0 efter Milito-mål, såklart, och Totti vart utvisad efter att ha sparkat ner Balotelli. Ingen rolig kväll.
Sista hemmamatchen spelades mot Cagliari och det vart tillslut ett bra och värdigt avslut på hemmaplan. Roma pressade och chanser saknades definitivt inte. 0-0 i paus, 45 minuter kvar och tiden började ticka. Roma fortsatte pressa Cagliari. Det var ribbträffar, stolpträffar och Totti missade världens öppnaste mål. Oj vad frustrerande det var på Olimpico. Och om det inte vore nog så gör sedan Cagliari hör och häpna mål från ingenting. Luften gick ur alla totalt i några sekunder. Men sedan händer något med både Roma och publiken. Hoppet kom tillbaka på nytt när ljustavlan visade att Chievo reducerat till 4-3 mot Inter. Dagens hjälte vart Totti som lyckades göra både 1-1 och 2-1 inom loppet av bara några minuter. Roma ha vinto! Det lilla lilla hoppet levde fortfarande inför den sista omgången.
Inför sista matchen fanns det bara två saker som gällde: Roma måste vinna och Inter måste tappa poäng. Men Inter skulle möta ett Siena som sedan länge redan var klara för Serie B-spel för nästa säsong. Det skulle inte bli lätt det här. Siena gjorde dock en heroisk insats med Curci och Rosi som två stora utropstecken. De kämpade som bara den men det räckte tyvärr inte till. I 62a minuten skjuter Milito guldet till Inter. I Verona gjorde Roma det man skulle mot Chievo, en fin seger med 2-0 efter två riktigt vackra mål från Vucinic och De Rossi. Men till ingen nytta...
Roma slutar tvåa. Igen. Men Roma förlorade ingen scudetto. Roma vann allt och det vi ska minnas från denna säsong och framförallt av den andra halvan är alla mål, all lycka, all glädje och all kärlek. Att se Roma kämpa till sista minuten är det enda man kan önska sig och Roma är värda alla världens hyllningar efter en säsong utöver det vanliga.
Grazie Roma, sei la squadra più bella del mondo!
Det får räcka för del ett tycker jag och alla ni som läst allting ända hit är grymmast!
Fortsättning med del två fortsätter...
Säsongen började igen den 6e januari med match på Sardinien borta mot Cagliari. Roma hade avslutat 2009 på ett mycket bra sätt med sju raka matcher utan förlust och hade klättrat upp till en fjärdeplats. Därför skulle det bli väldigt intressant att se om 2010 skulle fortsätta på samma sätt som 2009 slutade på. Cagliari borta är inte direkt någon dans på rosor men Roma gick ändå upp till en 2-0-ledning efter mål av Pizarro och Perrotta. Klockan tickar upp mot 90 minuter och man börjar slappna av på riktigt. Då kommer världens kallaste kalldusch. 2-1 görs i 90e minuten av Lopez och 2-2 kommer två minuter senare av ingen mindre än Daniele Conti. Ett typiskt magplask à la Roma.
Tre dagar senare tog Roma, med Luca Toni från start, emot Chievo hemma på Olimpico. Matchen slutade 1-0 i gulröd favör tack vare De Rossi som gjorde mål på en hörna från Pizarro. Dagen efter fick laget fina hyllningar från den största av dem alla, Francesco Totti, som berömde hela laget i sin blogg.
Matcherna var intensiva i början för ytterligare tre dagar senare så spelade Roma mot Triestina i Coppan och vann med komfortabla 3-1 trots att Cassetti var snäll och gav Triestina en gratis straff som gav 1-0 till Serie B-laget.
Serien vände och Genoa kom på besök till Rom. Roma gjorde en helt fantastisk match och segersiffrorna skrevs tillslut till 3-0 efter ett mål av Perrotta samt två av den alltför underbara Toni. Att se han göra sin grymma målgest framför Curva Sud var ett riktigt Hallelujah-moment! Roma hade i det här läget klättrat till en tredjeplats men var fortfarande fem poäng efter Milan och hela elva poäng bakom suveräna Inter.
Lördagen den 23e januari åkte Roma till Turin för ett riktigt klassiker-möte, Juventus-Roma. En match Roma haft väldigt svårt för eftersom Roma inte vunnit mot Juventus på hela 6 år (senaste var 4-0-segern med Cassanoshow) samt inte vunnit mot Juventus på bortaplan i Turin på 9 långa år. Det började inte bra det här heller för Juventus tar ledningen i andra halvlek genom den evigt unga gentlemannen Alessandro Del Piero. Men Roma ger inte upp och 1-1 kommer på straff av Totti som hoppade in i början av matchen efter att Toni tvingats utgå på grund av skada. Det heter att den som vågar vinner och det hade Riise tagit fasta på. Efter att först ha fått Buffon utvisad så nickar han i den 93e minuten in 2-1 på en fantastiskt slaget inlägg från Pizarro. En sjuk match som är en av de bästa matcherna under år 2010. Det var även här som många av oss började hoppas på en scudetto!
Efter denna otroliga seger var det dags för Coppa Italia-spel igen och Catania stod för motståndet. Roma tryckte på och tryckte på men fick aldrig in bollen. Tillslut hittade De Rossi rätt i målmaskorna och Roma vann med 1-0 (borde slutat minst 10-0). 17e raka matchen utan förlust var ett faktum!
Efter avancemanget i Coppan kom Siena till Olimpico. En match som på pappret egentligen är enkel men aldrig för ett lag som Roma. Att Toni, Totti, Vucinic och Menez saknades gjorde inte saken lättare direkt. Allas nya superfavorit, Riise, gav dock Roma ledningen i den 30e minuten i första halvlek. En ledning som dock bara stod sig i tio minuter för strax innan paus kvitterar Siena. Matchen gick mot sitt slut och resultatet såg ut att gå mot 1-1. Men det fanns en man som ville annorlunda. Med två minuter kvar av matchen klackar Okaka in 2-1 på en passning/skott/felträff/jag-vet-inte-vad från Pit (!!!). Ett otroligt vackert mål som måste gjort självaste Totti avundsjuk. Men det fina med den här matchen var inte målet utan Okakas farväl. Han var redan klar för utlåning till Fulham och i sista matchen säger han Arrividerci på allra bästa sätt. Dagen efter bytte han Rom till London, gulrött till svartvitt, John-Arne till Björn-Helge, Olimpico till Craven Cottage.
Sen var det dags för Coppa-time igen. Udinese stod som motståndare i semifinalen och Roma vann och skaffade sig ett bra utgångsläge till bortareturen i april.
Efter det åkte Roma till vackra Florens för bortamatch mot svåra Fiorentina. Det var en match där framförallt Julio Sergio visade varför han är en av världens bästa målvakter. Fiorentina radade upp chans efter chans efter chans och man satt bara och väntade på att ledningsmålet skulle komma. I 83e minuten kom det. För Roma. Va? Vad hände? Vann vi? Ja tydligen. Tack vare Vucinic som lyckades näta. En väldigt chockerande men stark vinst!
En vecka senare var det match hemma mot jätteformstarka Palermo och vad händer? 4-1. Bara sådär liksom. Utan några större problem. Vilket grymt jävla lag!!
18e februari var det dags för första åttondelsmötet i Europa League och Panathinaikos stod för motståndet. Efter att ha spelat 20 matcher utan förlust kom så här den första förlusten sedan i oktober. Konstig känsla och ett litet bakslag men det återstod fortfarande en hemmamatch så inget var kört ännu.
Inter hade börjat tappa poäng i ligan och inför Romas möte mot Catania hade Roma chansen att krympa avståndet till endast 5 poäng. Och visst gjorde Roma det. 1-0 tack vare vårens stora målskytt - Vucinic. 14 poängs försprång hade blivit fem.
EL-time och grekerna kom till Rom. Riise ger Roma ledningen så bra med 1-0 men sen gjorde Roma en kollaps som bara Roma kan göra och matchen slutar 3-1 till Panathinaikos. Europaspelet är över men det kan såhär i efterhand ha vart det allra bästa.
Ligan rullade på och Roma åkte till Napoli för en av seriens absolut svåraste bortamatcher utan fyra givna startspelare: Totti, Toni, Pizarro och Julio Sergio. Roma går ändå upp i en 2-0 ledningen efter bara 20 spelade minuter via mål från Baptista och Vucinic men Roma är dock lite tagna av stundens allvar och Napoli kan både reducera och kvittera innan första halvlek ens är slut. 2-2 slutar också matchen vilket inte alls är ett dåligt resultat men innerst inne var man ändå lite besviken.
Efter Napoli-matchen väntade en till Big Match, nämligen Milan, och äntligen var Toni, Pizarro och Sergio tillbaka. 0-0 slutade matchen på ett fullsatt Olimpico och man märkte att det var två lag som inte hade råd att förlora.
Söndagen den 14e mars är ett datum jag alltid kommer minnas och det är inte på grund av 3-3 borta mot Livorno utan för att det var den dagen jag åkte till Rom för att stanna där i tre långa underbara månader. Matchen mot Livorno var en smula halvgalen och slutresultatet var spikat redan efter 28 minuter i första halvlek.
Efter tre raka oavgjorda matcher samt sorti ur Europa League var det dags att börja vinna igen om vi ville hänga på Inter. Jag var på plats på Olimpico och Udinese stod för motståndet. Matchen svängde en del fram och tillbaka men slutade på bästa sätt med en 4-2-seger med ett mål från Toni samt ett hattrick från suveräna Vucinic. Efter matchen var alla helt hoppfulla igen, Palermo hade nämligen lyckats kryssa mot Inter....
Mitt i veckan åkte Roma till Bologna för match. Vi lyckades göra två mål genom Riise och Baptista och vi släppte in något mål vilket betydde tre nya fina poäng. Samtidigt tappade Milan poäng så vi gick upp på en andraplats, fyra poäng efter Inter som skulle komma till Rom för match bara några dagar senare.
Säsongens viktigaste match skulle spelas lördagen den 27e mars klockan 18:00. Roma-Inter, ett fullsatt Olimpico, Totti tillbaka i truppen efter en tids skada och jag var på plats mitt i smeten!!!
Jag kan lova att det var en magisk kväll från första stunden. Roma Roma Roma dånade verkligen över Olimpico och den måste ha hörts över hela Rom. Tänk er 70 000 människor som sjunger världens vackraste låt. Det är en sådan obeskrivlig känsla. Är nog det mäktigaste jag varit med om i hela mitt liv.
Och så till själva matchen ja. Roma tar ledningen genom De Rossi = obeskrivlig lycka! I andra halvlek kvitterar Inter efter att ha haft fem man offside innan målet utan att domaren sett det.
Dock så gjorde inte det någonting den här gången för i den 79e minuten så slår super-Toni in 2-1 på pass från Taddei. Lyckan visste ärligt talat inga gränser. Det var en rejäl massexplosion. På övertid lyckas Milito pricka stolpen men närmare än så kommer inte Inter. Roma går segrande ur säsongens match med alla tre poäng i bagaget. Avståndet hade nu krympt till en enda liten poäng. Folk hoppades inte på Scudetton längre. Folk trodde på Scudetton.
Efter denna så meriterande seger åkte Roma till Bari med ett hejdundrande bortafölje (10 000 romanisti). Våra tifosi hejade på riktigt bra för matchen slutade 1-0 i Romas favör, tack vare som så många gånger förr - Mirko Vucinic.
Dagen innan Roma-Atalanta spelades en annan viktig match, Viola-Inter. Viola lyckades få med sig 2-2 och tack vare det resultatet så hade vi nu chansen att gå upp i SERIELEDNING om vi vann mot Atalanta.
Första halvlek av Roma-Atalanta var riktigt bra. Spelarna kämpade otroligt mycket och man såg verkligen hur mycket det här betydde för dem. Även målen rullade in och när vi gick till halvtidsvila stod det 2-0 efter mål av Vucinic och Cassetti. Det kändes verkligen som det här var vår dag.
Men i andra halvlek händer något och romanistan Tiribocchi sätter 2-1 i början av andra halvlek efter slarv av Riise. Atalanta trycker på och Tiribocchi är ett ständigt hot men de får aldrig in bollen. Matchen slutar tillslut 2-1 och Olimpico är i extas. Vi är SERIELEDARE!!! Vi har tagit igen alla 14 poäng på Inter och nu gått förbi dom. Vi, ROMA, är etta. Bästa känslan på hur länge som helst. Att sjunga Grazie Roma på Olimpico den eftermiddagen är något jag kommer bära med mig för resten av livet.
Sen var det dags för en annan skräckis-match, DERBYT! Lazio ville inget annat än att ta ner oss på jorden igen och sätta stopp för våra gulddrömmar. Deras planer började även på allra bästa sätt genom att Rocchi ger Lazio ledningen med 1-0 i första halvlek. Roma gick inte att känna igen i första halvlek. Det var både darrigt och nervöst och inte alls det Roma vi blivit så vana vid att se. 1-0 stod sig till pausvilan. Roma kommer ut som ett helt nytt lag till andra halvlek men utan superromarna Totti och De Rossi som bytts ut av Ranieri. I början av andra halvlek får ändå Lazio straff. Jippie, precis vad vi behövde. Tack som fan Cassetti. Men världens superbästa målvakt, Julio Sergio, räddar den halvdåliga straffen från Lazio och 1-0 står sig fortfarande. Grazie dio! Sen är det vår tur att straff och när Totti inte finns till hands så blir det Vucinic som får slå den. 1-1!!!! 10 minuter efter kvitteringsmålet får vi en Frispark med stort F. När alla tror att Riise ska skjuta den så är den Vucinic som stiger fram och skjuter/krutar/pepprar/BOMBAR in bollen i mål. Muslera kan bara stå och titta på och känna sig besegrad.
Roma vinner det otroliga derbyt med 2-1 och spelar sin 25e raka match utan förlust! Roma är fortfarande överst i tabellen och känner doften av scudetton medan Lazio fortfarande kämpar i botten för sin Serie A-existens.
Så kom säsongens värsta match. Ja, det kändes som decenniets värsta match. Men tänk vad bra det började. Roma-Sampdoria och Totti ger Roma ledningen i första halvlek. Roma är fantastiska och spelar riktigt riktigt bra fotboll. 1-0 står sig till paus men i andra halvlek vill Pazzini förstöra alla drömmar, alla förhoppningar, all tro och allt hopp som Roma byggt upp på ett halvår. Sampdoria vänder matchen till 2-1 och trots att Roma skjuter 138 skott på mål så vill bollen inte in. På 45e minuter förvandlades världens lyckligaste tifosi till världens sorgsnaste tifosi. Första ligaförlusten sedan den 28e oktober var ett faktum. Det är inte slut än, men det kändes som det. Alla ljus släcktes på Olimpico söndagen den 25e april. Olimpico var i den djupaste sorgen och det var förjävligt. De goda vinner kanske bara i sagor...
Roma skulle ändå kämpa vidare och ge allt trots att Inter nu hade gått om. Ranieri gick ut och lovade att de ska springa tills domaren blåser av sista matchen i Verona. Tre omgångar återstod fortfarande och ingenting är faktiskt omöjligt. Efter den otroligt tunga Samp-förlusten besökte Roma Parma den första maj och vann efter några om och men med 2-1 efter mål av Totti och Taddei. I samma omgång så visade Lazio och framförallt dess fans upp sig från sin absoluta sämsta sida och gav bort tre poäng till Inter.
Sen var det dags för final i Coppan och som vanligt var det Roma-Inter i final. Det var en bråkigoch stökig match som man inte alls vill komma ihåg. Inter vann med 1-0 efter Milito-mål, såklart, och Totti vart utvisad efter att ha sparkat ner Balotelli. Ingen rolig kväll.
Sista hemmamatchen spelades mot Cagliari och det vart tillslut ett bra och värdigt avslut på hemmaplan. Roma pressade och chanser saknades definitivt inte. 0-0 i paus, 45 minuter kvar och tiden började ticka. Roma fortsatte pressa Cagliari. Det var ribbträffar, stolpträffar och Totti missade världens öppnaste mål. Oj vad frustrerande det var på Olimpico. Och om det inte vore nog så gör sedan Cagliari hör och häpna mål från ingenting. Luften gick ur alla totalt i några sekunder. Men sedan händer något med både Roma och publiken. Hoppet kom tillbaka på nytt när ljustavlan visade att Chievo reducerat till 4-3 mot Inter. Dagens hjälte vart Totti som lyckades göra både 1-1 och 2-1 inom loppet av bara några minuter. Roma ha vinto! Det lilla lilla hoppet levde fortfarande inför den sista omgången.
Inför sista matchen fanns det bara två saker som gällde: Roma måste vinna och Inter måste tappa poäng. Men Inter skulle möta ett Siena som sedan länge redan var klara för Serie B-spel för nästa säsong. Det skulle inte bli lätt det här. Siena gjorde dock en heroisk insats med Curci och Rosi som två stora utropstecken. De kämpade som bara den men det räckte tyvärr inte till. I 62a minuten skjuter Milito guldet till Inter. I Verona gjorde Roma det man skulle mot Chievo, en fin seger med 2-0 efter två riktigt vackra mål från Vucinic och De Rossi. Men till ingen nytta...
Roma slutar tvåa. Igen. Men Roma förlorade ingen scudetto. Roma vann allt och det vi ska minnas från denna säsong och framförallt av den andra halvan är alla mål, all lycka, all glädje och all kärlek. Att se Roma kämpa till sista minuten är det enda man kan önska sig och Roma är värda alla världens hyllningar efter en säsong utöver det vanliga.
Grazie Roma, sei la squadra più bella del mondo!
Det får räcka för del ett tycker jag och alla ni som läst allting ända hit är grymmast!
Fortsättning med del två fortsätter...
onsdag 29 december 2010
HEJDÅ!
tisdag 28 december 2010
söndag 26 december 2010
Un'altra coppia?
Che bellissima coppia!
Hahahahahaha, nu lovar jag att jag hittat årets roligaste klipp med Totti. De är så himla bra, Totti och Ilary.
FANTASTISKA VIDEOS!
"Guarda bene...è lo scudetto della Roma"
Åååh, haha.. Francè ♥
FANTASTISKA VIDEOS!
"Guarda bene...è lo scudetto della Roma"
Åååh, haha.. Francè ♥
lördag 25 december 2010
fredag 24 december 2010
torsdag 23 december 2010
Kvällen före dopparedan
Gör typ rekord i att lägga upp YouTube-klipp. Men imorgon är det faktiskt julafton så här är en passande låt:
Sjukt
Hahaha, alltså vad är det för sjuka fotbollsresultat ikväll:
Almeria-Mallora 4-3
Sevilla-Malaga 5-3
Real Madrid-Levante 8-0 (!!!!!)
Stuttgart-Bayern München 3-6
Herrejösses, mamma mia!
Roma, för en gångs skull, se och lär av Real Madrid (men bara på hur man gör många mål)
Almeria-Mallora 4-3
Sevilla-Malaga 5-3
Real Madrid-Levante 8-0 (!!!!!)
Stuttgart-Bayern München 3-6
Herrejösses, mamma mia!
Roma, för en gångs skull, se och lär av Real Madrid (men bara på hur man gör många mål)
onsdag 22 december 2010
"Mexes non vorrebbe andare via"
I dagens Corriere dello Sport kan man läsa att Mexes inte vill lämna Roma. Puh. Mexes vill inte lämna och ingen vettig romanista vill inte att Mexes ska lämna. Vad är problemet? Jo, en skitledning som bara inte kan skriva nytt kontrakt med världens bästa!
Seriöst, om Mexes säljs då ska jag och laserturken ta absolut första flyg till Rom och GÖRA KAOS MED DOM!!!!
Seriöst, om Mexes säljs då ska jag och laserturken ta absolut första flyg till Rom och GÖRA KAOS MED DOM!!!!
Roma i film och tv
Bästa Ermes har gett mig tre fantastiska videoklipp i julklapp. Hon har klippt ihop massa Romascener från ett flertal olika italienska filmer. Åh, det är så himla himla himla himla bra!
Hahaha, de två sista är så roliga! *skrattar högt*
Sista videon gick inte att lägga in men HÄR är länken till den. GRAZIE ERMES!
Hahaha, de två sista är så roliga! *skrattar högt*
Sista videon gick inte att lägga in men HÄR är länken till den. GRAZIE ERMES!
tisdag 21 december 2010
Spot sky Sport
Jag skulle kunna skaffa italienska Sky Sport endast för att få se deras reklamer året om. Så bra, speciellt den sista med Borriello (HAHA!).
måndag 20 december 2010
Ropen skalla, jullov för alla!
Världens bästa grabbar har gått på ett otroligt välförtjänt jullov för att vila upp sig och hitta nya krafter till ett nytt fantastiskt år.
De första att åka iväg var brassarna som tog flyget till Brasilien från Fimuicino klockan sex i söndags morse. Taddei åkte hem med sin flickvän, Valentina, som han tydligen snart ska gifta sig med. Doni och Juan hade planerat att åka hem tillsammans eftersom Juan ville tacka Doni för att han varit ett stöd och tagit hand om hans son medan hans fru varit sjuk.
Simplicio åker hem till San Paolo och han har sagt att han längtar såå efter att dansa samba igen, haha. Adriano flyger även han hem till Rio.
En brasse som däremot valt att åka till solen på Maldiverna istället för hem till Brasilien är Julio Sergio. Satsar han på bli brunast till återsamlingen tro?
Pizarro och bröderna Burdisso åker hem till Chile respektive Argentina för lite julledighet. Alla sydamerikanerna får sedan två dagar extra julledighet och behöver inte komma tillbaka till Trigoria förrän den 29 december istället för den 27e som är datumet för nästa samling.
Totti åker till Alperna (Dolomiterna) för att fira jul tillsammans med hela tjocka släkten: fru, barn, föräldrar, svärföräldrar samt svägerska.
Milandödaren Borriello stannade kvar i Milano efter den så trevliga matchen eftersom hans bröder bor i stan. Där ska han stanna några dagar och sen åka hem till mamma i Napoli.
Brighi har lämnat Rom för sitt Rimini men flyger om några dagar till USA.
Vucinic åker till Montenegro och firar jul för första gången med sin lille Aleksandar. Vucinic beräknas dessutom vara tillbaka i träning lagom till återsamlingen den 27e december.
De Rossi åker till havet för att fira jul. Vart annars? (läs De Rossis bok så förstår ni hur mycket havet betyder för honom)
Världens bästa fransmän, Mexes och Menez, åker givetvis hem till Frankrike. Mexes åker till sin familj i Tolouse medan Menez åker hem till Paris. På tal om Menez så hade hans vänner som han växte upp med anordnat en stor fest till hans ära när han kom hem. Fint va :)?
Cassetti väljer att fira jul i sin hemstad Brescia medan Ranieri åker till sitt hus i London för lite relax.
Någon som däremot valt att inte dra ner på tränandet är såklart ingen annan än Riise som i den mixade zoonen på San Siro fick frågan vad han hade för julplaner:
"Jag åker till Dubai, men för att träna".
Vem är förvånad?
Nästa match är en träningsmatch mot Atletcio Roma (där förövrigt Esposito spelar) och spelas den 2 januari på Stadio Flaminio. Serie A drar igång igen den 6e januari mot Catania.
Buon Natale ragazzi!
De första att åka iväg var brassarna som tog flyget till Brasilien från Fimuicino klockan sex i söndags morse. Taddei åkte hem med sin flickvän, Valentina, som han tydligen snart ska gifta sig med. Doni och Juan hade planerat att åka hem tillsammans eftersom Juan ville tacka Doni för att han varit ett stöd och tagit hand om hans son medan hans fru varit sjuk.
Simplicio åker hem till San Paolo och han har sagt att han längtar såå efter att dansa samba igen, haha. Adriano flyger även han hem till Rio.
En brasse som däremot valt att åka till solen på Maldiverna istället för hem till Brasilien är Julio Sergio. Satsar han på bli brunast till återsamlingen tro?
Pizarro och bröderna Burdisso åker hem till Chile respektive Argentina för lite julledighet. Alla sydamerikanerna får sedan två dagar extra julledighet och behöver inte komma tillbaka till Trigoria förrän den 29 december istället för den 27e som är datumet för nästa samling.
Totti åker till Alperna (Dolomiterna) för att fira jul tillsammans med hela tjocka släkten: fru, barn, föräldrar, svärföräldrar samt svägerska.
Milandödaren Borriello stannade kvar i Milano efter den så trevliga matchen eftersom hans bröder bor i stan. Där ska han stanna några dagar och sen åka hem till mamma i Napoli.
Brighi har lämnat Rom för sitt Rimini men flyger om några dagar till USA.
Vucinic åker till Montenegro och firar jul för första gången med sin lille Aleksandar. Vucinic beräknas dessutom vara tillbaka i träning lagom till återsamlingen den 27e december.
De Rossi åker till havet för att fira jul. Vart annars? (läs De Rossis bok så förstår ni hur mycket havet betyder för honom)
Världens bästa fransmän, Mexes och Menez, åker givetvis hem till Frankrike. Mexes åker till sin familj i Tolouse medan Menez åker hem till Paris. På tal om Menez så hade hans vänner som han växte upp med anordnat en stor fest till hans ära när han kom hem. Fint va :)?
Cassetti väljer att fira jul i sin hemstad Brescia medan Ranieri åker till sitt hus i London för lite relax.
Någon som däremot valt att inte dra ner på tränandet är såklart ingen annan än Riise som i den mixade zoonen på San Siro fick frågan vad han hade för julplaner:
"Jag åker till Dubai, men för att träna".
Vem är förvånad?
Nästa match är en träningsmatch mot Atletcio Roma (där förövrigt Esposito spelar) och spelas den 2 januari på Stadio Flaminio. Serie A drar igång igen den 6e januari mot Catania.
Buon Natale ragazzi!
lördag 18 december 2010
Più bella cosa non c'è
Alltså vad hände? Vann vi? Sprang Zlatan offside 173 gånger? Höll Doni nollan? Är Adriano fortfarande fet? Spelade Robinho andra halvlek? Är Seedorf värdelöst rutten? Kan Menez dribbla? Är släkten värst?
JA! JA! JA! JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!
Det här var som jag sagt förut en gång: HELVETESJÄVLAUNDERBART!!
¤ Doni (som jag nästan oroade mig mest för innan matchen) hade inte jättemycket att göra men det han skulle ta, tog han! Bravissimo.
¤ Burdisso, Mexes och Juan....vad ska jag säga? KUNGAR i Milano! Hade otrolig koll på Milans anfallsförsök och ställde Zlatte och c/o offside 318 gånger. Så jävla bäst!
¤ Riise hade lite problem, speciellt i första halvlek, men han får cred för att han var den enda i Roma som spelade i kortärmat i minusgrader.
¤ De Rossi var riktigt riktigt bra och han är faktiskt som bäst när Pizarro inte spelar. Älskar att De Rossi verkligen har vaknat upp ur sin dvala som pågick typ hela förra säsongen. Borde verkligen fått göra mål på sitt finfina volleyskott. Grymt capitano!
¤ Brighi och Simplicio var väl lite sådär i första halvlek precis som resten av laget. Men allteftersom matchen gick så spelade dem upp sig. Bra grabbar!
¤ Adriano är fortfarande tjock och jag gillar honom fortfarande inte så speciellt mycket. Men han gjorde det okej idag faktiskt.
¤ Menez, Menez, Menez....ständigt ett hot, ständigt farlig. Fantastisk assist. Han är ovärderlig.
¤ Älskade älsklings-Borriello borde verkligen se över sin frisyr för tillfället men vad gör det när han avgör mot sitt forna skitlag!! BÄSTA BORRIELLO!
Tack Roma för tre poäng. Tack Roma för att Zlatte får en nolla i betyg. Tack Roma för att vi krympte avståndet till Milan. Tack Roma för att vi fick ett fint avslut på 2010. Tack Roma för att vi kan fira jul i lugn och ro.
Milano in fiamme...
Hatar att jag har världens sämsta skitkänsla.
Adriano ska starta och det känns väldigt sådär...
Men jaja, vad ska man göra.
Che sarà sarà. Forza Roma!
Adriano ska starta och det känns väldigt sådär...
Men jaja, vad ska man göra.
Che sarà sarà. Forza Roma!
Stasera:
BIG MATCH ikväll och jag känner mig som världens underlägsnaste underdogen i hela världen för hela Västerås har talat om för mig tusen gånger hur miniminimal chans vi har att vinna. Varför hittar jag aldrig någon som är på min sida? Jag vet att det blir svårt men vi säger såhär: skrattar bäst som skrattar sist.
...och SNÄLLA Mexes, håll koll på Zlatan!
fredag 17 december 2010
Shakhtar...
Jaha kul. Sittet på föreläsning och hörde nyss några killar prata om lottningen varav en säger: Roma-Shakhtar...Roma kommer bli sååååååååå piskade.
Döööööööööh.
Döööööööööh.
torsdag 16 december 2010
Lite torsdagsgrejer.
• Vucinic kommer med all största sannolik inte spela mot Milan på lördag. Han är fortfarande skadad och har inte genomfört ett enda träningspass på hela veckan. Vilket suger....
• ... men tur dock att vi har Totti som gjort 7 mål på de senaste 9 mötena i Milano...
•...och Borriello eftersom släkten i värst....
•...samt Menez som är i ALLA tiders form.
• Dock är jag en aning rädd för Ibra. Låt Loria starta så han kan skada honom i första minuten. Det är värt en utvisning.
• Lottning imorgon va? Jag hoppas på typ allt utom Barcelona.
• Damato är lördagens domare.
THE END!
PS. Borriello kommer spela i en DDR-liknande Zorro-mask på lördag. Gaangstaah!
• ... men tur dock att vi har Totti som gjort 7 mål på de senaste 9 mötena i Milano...
•...och Borriello eftersom släkten i värst....
•...samt Menez som är i ALLA tiders form.
• Dock är jag en aning rädd för Ibra. Låt Loria starta så han kan skada honom i första minuten. Det är värt en utvisning.
• Lottning imorgon va? Jag hoppas på typ allt utom Barcelona.
• Damato är lördagens domare.
THE END!
PS. Borriello kommer spela i en DDR-liknande Zorro-mask på lördag. Gaangstaah!
onsdag 15 december 2010
tisdag 14 december 2010
LÄGG AV!!
måndag 13 december 2010
SoptunneAdriano
Adriano har vunnit priset "Gyllene soptunnan" (årets sämsta spelare) för tredje året i rad. Grattis. Imponerande. Lyckat. Supervärvning. Heja Pradé! Adriano har jag aldrig gillat. Man försöker ju gilla spelare som kommer till Roma men jag har fortfarande otroligt svårt för Adriano. Som ni sett har jag nämnt hans namn kanske 2 gånger sen han kom till Roma och jag skulle aldrig förespråka för honom i startelvan framför Totti, Menez, Borriello, Vucinic eller Okaka.
Men ja, för att se allt från den positiva sidan...kul att vi lyckats vinna någonting i alla fall.
Men ja, för att se allt från den positiva sidan...kul att vi lyckats vinna någonting i alla fall.
Tu sei e sarai sempre un romano, non ci lasci mai!
Sei la mia passione tu
La mia vena di follia
tu sei la divinità di carne e poesia
Sei la spiritualità
Fantasia e fragilità
Sei nell'euforia che c'è nei giorni di sole
Tu sei tutto quello che vorrei
Tu sei la complicità
La bugia e la verità
Sei nell'acqua che io bevo dalle mie mani
Sei dentro il mio sangue tu
Sei una ragione in più
Travolgente come il vento che scuote il mare
Tu sei tutto quello che vorrei
Tu sei per me
I ricordi che restano ora che ci sei non fanno male più
Se alla mente ritornano
Vanno fino in fondo al cuore
E ci sei tu nei miei pensieri quelli più veri sempre sarai
Sei un'invasione tu
Un vulcano di allegria
Miele d'ambra che mi dà nuova energia
Tu sei la semplicità
Gioco di sensualità
Sei la più lunga estate della mia vita
Tu sei tutto quello che vorrei
Tu sei per me
I ricordi che restano ora che ci sei non fanno male più
Se alla mente ritornano
Vanno fino in fondo al cuore
E ci sei tu soltanto tu
Se alla mente ritornano
Vanno fino in fondo al cuore
E ci sei tu nei miei pensieri quelli più veri sempre sarai
Nei miei pensieri dove non c'eri sempre sarai
Sempre sarai
Per me
söndag 12 december 2010
Vinto, abbiamo vinto!
Men jag är ju rätt bra. Har världens Totti-feeling och vad händer, jo han går och sumpat straff. Kul. Jaja, tur att det inte gjorde något den här gången.
Huursom så missade jag trist nog matchen så jag får helt enkelt förlita mig på Romanews betyg. Enligt många säkra källor så verkar Menez ha varit bäst på plan och gjort en fantastisk match. Romanews kallar honom till och med för en riktig naturkraft. Åh vad kul, fan vad bra han är! Annat man kan utläsa av betygen är att både Mexes och Juan gjorde varsin riktigt bra match (grazie Juan för målet), Totti inte alls spelade bra, Cassetti räddade ett mål samt nickade i stolpen och spelade bra samt att Borriello ännu en gång gjorde en bra match + gjorde ett regelrätt mål. Alla andra var väl lite così così typ.
Vi vann i alla fall så vi är inte 100 poäng efter Milan. Bara 10, haha. Tur att vi typ är världsmästare på att ta igen poäng. Nu återstår bara två saker att säga:
Grazie Roma!
Forza Juve! (solo stasera)
Huursom så missade jag trist nog matchen så jag får helt enkelt förlita mig på Romanews betyg. Enligt många säkra källor så verkar Menez ha varit bäst på plan och gjort en fantastisk match. Romanews kallar honom till och med för en riktig naturkraft. Åh vad kul, fan vad bra han är! Annat man kan utläsa av betygen är att både Mexes och Juan gjorde varsin riktigt bra match (grazie Juan för målet), Totti inte alls spelade bra, Cassetti räddade ett mål samt nickade i stolpen och spelade bra samt att Borriello ännu en gång gjorde en bra match + gjorde ett regelrätt mål. Alla andra var väl lite così così typ.
Vi vann i alla fall så vi är inte 100 poäng efter Milan. Bara 10, haha. Tur att vi typ är världsmästare på att ta igen poäng. Nu återstår bara två saker att säga:
Grazie Roma!
Forza Juve! (solo stasera)
Daje capitano!
Idag har jag vaknat upp med en sådan där Tottiansk känsla så varför inte kröna dagen med ett hattrick à la capitano? JA TACK! Det gick ju senast på Olimpicio så han har ju koll på hur man ska göra. Mindre än 1.5 timme kvar till match. Pirripirr!! Forza grande Roma!!
fredag 10 december 2010
Borre & Becks
Hittade just den här gamla artikeln med ett intressant uttalande från Borriello precis efter Beckham blivit klar för Milan.
"David Beckham lär bli granskad i Milan.
Både på och utanför planen.
– Jag vill se om Beckham är lika välutrustad som han är i Armanis kalsongreklam, säger Marco Borriello."
Hahah, men Borriello dåå...
Changes
Haha, det är så kul och läsa vad jag skrivit tidigare här i bloggen. För snart två år sedan skrev jag om julklappsutdelning till hela laget och se vad jag skrev om vår stackars målvakt:
Hahaha, tänk vad saker kan förändras....
Julio Sergio får ingenting, tomten visste inte vem det var.
Hahaha, tänk vad saker kan förändras....
Roma-Bari
Nehe, jaha...okej....Det verkar inte bli någon spelarstrejk till helgen vilket betyder att bli match till helgen ändå. Roma-Bari. Bari är sist i ligan på 10 poäng. Jippie, den vinner vi enkelt tänker man direkt. Men tänker man en gång till så kommer man på: hur jävla lätt brukar Roma ha mot jumbolag som Ascoli, Siena och Livorno? Hmmpff, precis. Men visst ska vi vinna, det ska vi.
torsdag 9 december 2010
CL, CL, CL!
De fem senaste åren har vi varit i Champions League fyra gånger och varje gång har vi kvalificerat oss till nästa runda. Så här har det sett ut:
2006/2007
Valencia 13
Roma 10
Shaktar Donetsk 6
Olympiacos 3
2007/2008
Manchester United 12
Roma 11
Sporting Clube de Portugal 7
Dynamo Kiev 0
2008/2009
Roma 12
Chelsea 11
Bordeaux 7
Cluj 4
2010/2011
Bayern München 15
Roma 10
Basel 6
Cluj 4
Det är bra, det är faktiskt jättebra. Att vi sedan åkt ut i antingen åttondelen eller kvarten har berott på både otur och att vi saknat styrka/en bred trupp/kvalitén.
2006/2007
Roma-Lyon 0-0
Lyon-Roma 0-2
Roma-Manchester United 2-1
Manchester United-Roma 7-1
2007/2008
Roma-Real Madrid 2-1
Real Madrid-Roma 1-2
Roma-Manchester United 0-2
Manchester United-Roma 1-0
2008/2009
Arsenal-Roma 1-0
Roma-Arsenal 1-0 (6-7 efter straffar)
Nu när man kollar tillbaka på alla dessa åttondelsfinaler börjar man verkligen längta till nästa. Vilka fantastiska matcher vi gjort. Både Lyon och Real Madrid borta är två oförglömliga triumfer vi gjort. Samma sak med hemmamatchen mot Arsenal för snart två år sedan. En helt otrolig match trots att vi var tvungna att lämna finrummet. Det är en av de jobbigaste stunderna jag varit med om som romanista men samtidigt så kände man en sådan stolthet över Roma som inte går att beskriva. Ni kan läsa om det sorgliga (men samtidigt fina) minnet HÄR.
Efter matchen gjordes även en av de bästa Roma-videorna jag någonsin sett:
Åhh, nu blir jag sådär sorgligt blödig :(
Roma mia, ti amerò per sempre.
2006/2007
Valencia 13
Roma 10
Shaktar Donetsk 6
Olympiacos 3
2007/2008
Manchester United 12
Roma 11
Sporting Clube de Portugal 7
Dynamo Kiev 0
2008/2009
Roma 12
Chelsea 11
Bordeaux 7
Cluj 4
2010/2011
Bayern München 15
Roma 10
Basel 6
Cluj 4
Det är bra, det är faktiskt jättebra. Att vi sedan åkt ut i antingen åttondelen eller kvarten har berott på både otur och att vi saknat styrka/en bred trupp/kvalitén.
2006/2007
Roma-Lyon 0-0
Lyon-Roma 0-2
Roma-Manchester United 2-1
Manchester United-Roma 7-1
2007/2008
Roma-Real Madrid 2-1
Real Madrid-Roma 1-2
Roma-Manchester United 0-2
Manchester United-Roma 1-0
2008/2009
Arsenal-Roma 1-0
Roma-Arsenal 1-0 (6-7 efter straffar)
Nu när man kollar tillbaka på alla dessa åttondelsfinaler börjar man verkligen längta till nästa. Vilka fantastiska matcher vi gjort. Både Lyon och Real Madrid borta är två oförglömliga triumfer vi gjort. Samma sak med hemmamatchen mot Arsenal för snart två år sedan. En helt otrolig match trots att vi var tvungna att lämna finrummet. Det är en av de jobbigaste stunderna jag varit med om som romanista men samtidigt så kände man en sådan stolthet över Roma som inte går att beskriva. Ni kan läsa om det sorgliga (men samtidigt fina) minnet HÄR.
Efter matchen gjordes även en av de bästa Roma-videorna jag någonsin sett:
Åhh, nu blir jag sådär sorgligt blödig :(
Roma mia, ti amerò per sempre.
onsdag 8 december 2010
Qualificati!
"Vi måste förbättras. Vi måste bli mer till ett lag" var Borriellos första ord efter match. Vero. Men låt oss bara njuta över avancemanget ikväll.
Vi är faktiskt i åttondel.
Grazie Roma!
Vi är faktiskt i åttondel.
Grazie Roma!
Basta silenzio bloggo.
Jag lever. Bloggen lever. Cluj-Roma 0-1. Allt är frid och fröjd.
(än så länge)
(än så länge)
lördag 4 december 2010
fredag 3 december 2010
Merda-Merda
torsdag 2 december 2010
Balla con la Roma!
Alltså, DET HÄR är så underbart fantastiskt jättebra så det inte kan bli bättre. Rosi, Borriello, Julio Sergio och Okaka dansar till YMCA i italienska Let's Dance. Man börjar dregla ner tangentbordet från första sekunden och ännu mer när man sen får se dem byta om! Mamma mia ragazzi, it's getting hot in here. Sen är grabbarna för söta när dem sen utför sin dans. Borriello (som filmas in HELA tiden) har det ju i blodet, svänger på riktigt bra det där!
Åh, underbart!
Åh, underbart!
onsdag 1 december 2010
Il primo dicembre
Idag är det första december och november är äntligen finito. Känns inte allt mycket roligare och bättre bara för det är december? Hur som, här är att se fram emot i Romaväg under årets sista månad:
Chievo-Roma, den 4e december, klockan 18:00
Roma-Bari, den 12e december, klockan 15:00
Milan-Roma (mamma mia!), den 18e december, klockan 20:45
Bortsett från dessa ligamatcher ska vi även möta Cluj på bortaplan i sista CL-gruppspelsmatchen den 8e december. Sen har vi ju de här med Coppan också där vi ska möta Lazio...Men jag fattar inte när den/de matcherna är för jag har läst olika på så många ställen (på någon sida stod det 19e januari och på en annan 9e december)? Kan någon ge mig några korrekta svar på:
• Hur många möten är det?
• När är de exakta datumet/datumen?
Thaaanks.
Chievo-Roma, den 4e december, klockan 18:00
Milan-Roma (mamma mia!), den 18e december, klockan 20:45
Bortsett från dessa ligamatcher ska vi även möta Cluj på bortaplan i sista CL-gruppspelsmatchen den 8e december. Sen har vi ju de här med Coppan också där vi ska möta Lazio...Men jag fattar inte när den/de matcherna är för jag har läst olika på så många ställen (på någon sida stod det 19e januari och på en annan 9e december)? Kan någon ge mig några korrekta svar på:
• Hur många möten är det?
• När är de exakta datumet/datumen?
Thaaanks.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)