Dagens Trigoria

"I believe I can flyyyy" hälsar Taddei

"Du måste bli av med mig innan du kan lämna Roma"

Hemsk dag

Såg. Just. En. I. Skolan. Med. Laziohalsduk. Och. Laziotröja.


Spydde. Svimma. Och. Blev. Blind.


Sådant. Där. Får. Inte. Finnas. I. Min. Skola.


Tack. Och. Hej.

Mot silverstjärnan

Lystring Associazione Sportiva Roma! Har ni hört? Har ni sett? Nu har vi alla världens möjlighet. En möjlighet som skulle kunna rädda säsongen. Denna möjlighet ger oss nu chansen att:
1) Vinna ett derby
2) Vinna ett derby, i självaste cupfinalen
3) Bli det första laget att ha vunnit 10 cupfinaler
4) Bli det första laget att få en silverstjärna på tröjan

Det spelar ingen roll att Coppa Italia inte har världens högsta status i Italien, nu ska vi satsa ALLT på cupen. Vi ska ge allt och vi ska vinna den. Först ska vi nå finalen, givetvis, för annars kommer det bli den lamaste Coppa-finalen genom alla tider. Vi ska ha den där jävla stjärnan nu. Vi, om något lag, förtjänar att ha den. Att om vi dessutom skulle få den mot Lazio, skulle vara det allra mest ultimata. Men först ska vi klara av match nummer två i semifinalen. 17 april gäller det!!!

But just because it burns, doesn't mean you're gonna die...

...you've gotta get up and try try try.

Vi spelar inte för en scudetto längre, inte heller för en Champions League-plats. Vi är knappt med och slåss om en Europa League-plats längre (i ligan). Men vi kan inte ge upp än. Vi kan fortfarande spela för äran. Vi kan fortfarande spela för vår stolthet. Vi kan fortfarande bevisa att vi är något att räkna med i framtiden. Vi kan fortfarande resa oss upp och försöka. 

Tre-Tre

POSITIVT: Vi har fortfarande inte förlorat mot Bologna på bortaplan sen 2004.

NEGATIVT: Allt annat (typ)

Ska inte säga att vi kommer igen för den här säsongen gör vi inte det. Jag saknar Spalletti. Jag saknar Ranieri. Det var trots allt inte så kul med Zeman som man trodde. Jag klarar inte av att bli mindfuckad precis varenda vecka. 

Vem vet mest

Bästa frågan som någonsin vart med i detta program alla kategorier!

Coppa-kungen

Destro(yer)!

Grande presidente

Pallotta är i Boston. Men missar inte en match för det!

Roma ha vinto

Matchen är slut och vi lyckades tillslut vinna med 2-1. Borde varit lite större siffror men man får vara mycket nöjd med en seger. En bra halvlek och en dålig halvlek kan man sammanfatta matchen till. Nu är det i alla fall fördel oss inför returen i Milano den 17e april.

Grazie Roma!!!

Semifinal: match 1

Jättesnart dags för match. Jag har inga direkta förväntningar men ber för att det blir en legendarisk match som någon av de i inlägget under. Daje Roma Dajeeeeeeeeeeee!!!

Memories never die

Så är det dags att möta Inter igen. Att möta Inter är alltid speciellt, av många anledningar, och det finns väldigt många fina matcher att tänka tillbaka på mot just detta motstånd. Här har ni några av mina favoriter:

 

• Detta klipp hämtar vi från cupfinalen 2006/2007. Det var på den tiden det var dubbelmöte även i finalen och första mötet på Olimpico var minst sagt magiskt. 6-2 lite enkelt sådär och vi skapade oss ett hyfsat utgångsläge inför returen i Milano (som vi visserligen förlorade med 2-1 men vad gjorde det, VI VAR CUPMÄSTARE!!).

• Klipp nummer två hämtar vi från en tid då Totti hade långt hår, Capello var tränare, Candela fortfarande spelade fotboll, Marquinhos var 10 år, Rosetti fortfarande fick dömma Roma och Samuel & Cassano var Romaspelare. 4-1 stod det tillslut på resultattavlan men för oss kommer den här matchen ha slutat 7-1. TRE mål dömdes bort från den härliga Rosetti men trots det så kunde han inte stoppa Roma den här kvällen och vi lyckades slutligen vinna med 4-1, vilket inte heller är särskilt dåligt (men det skulle vart 7-1).

• Legendarisk match på grund av en sak: Francesco Tottis ohyggligt snygga mål. Det är så vackert så det inte ens går att beskriva. Gör han om det ikväll så vore det de absolut ultimata.

             

• Vi vann ju faktiskt cupen två år i rad och 2007/2008 var det inga dubbelmöten som gällde i finalen utan endast en match. Givetvis vann vi även här. 2-1. Mexes. Perrotta. Good times. 9e Coppa Italia-vinsten.

• Här hittar vi ett klipp från hör och häpna förra säsongen. Vi gjorde absolut ingen bra säsongen men det gjorde verkligen inte Inter heller. Här lyckades vi ändå visa upp oss från vår allra bästa sida och Borini blev stor Inter-killer genom att göra två mål. 4-0 slutade tillsist matchen och vi hade åter en gång lyckas krossa Inter. 

• Säsongen 2010/2011 började inte på bästa sätt. På de fyra första inledande matcherna hade vi bara fått ihop två poäng och då hade motståndet hetat Cesena, Cagliari, Bologna och Brescia. Att mötet mot Inter kändes som en David-mot-Goliat-kamp var det nog många romanisti som kände. Matchen såg länge ut att sluta 0-0, vilket ändå sågs som helt okej med tanken på känslan man haft innan match. Men så var det en montenegrin som ville annorlunda. I den 75e minuten kom han in. I den 91a minuten blir han hjälte och gör 1-0. Ett mål (och tre poäng) som nog aldrig varit så efterlängtade som då.

• Den här tillhör av mina absoluta favoriter för då var jag själv på plats på San Siro och fick se mitt kära Roma igen. Roma spelade riktigt bra, gjorde tre mål, släppte bara in ett och tog tre mycket fina poäng. Var riktigt trevligt att vara en av få som kunde vandra hem från San Siro med huvudet högt och ett stort leende på läpparna. 

• Vi tar det bästa till sist. Min favoritmatch alla kategorier. Även här var jag på plats och detta är ett minne jag föralltid kommer bära med mig. Ni minns det nog. Inför matchen låg vi fyra poäng bakom Inter och en seger skulle innebära att vi på allvar skulle vara med och slåss om scudetton. Olimpico var fullsatt, Roma Roma Roma gav mig rysningar som jag inte kan jämföra med någonting och matchen var helt PERFEKT. Våra hjältar nere på plan gav oss anledning till att drömma drömmar i guld. Grazie Roma efter slutsignalen kunde få vem som helst att börja gråta. En fantastisk match, ett fantastiskt minne. Jag glömmer det aldrig. 

Seleção Brasileira

Börjar dagen med att säga ett stort GRATTIS till Castan som blivit uttagen i det brasilianska landslaget. Vem sjutton hade trott det när han blev klar för oss i somras och man läste att han inte ens hade platsat i Helsingborg när han prövade lyckan i Sverige. Castan har imponerat något enormt under hösten och är ett exemplariskt komplement till Marquinhos. Denna uttagning förtjänar han verkligen!  

This is your captain speaking

Dagens Totti:

"Morgondagens match mot Inter kommer vara viktig för vår framtid: att nå semifinalen i Coppa Italia ger en bra möjlighet att även nå Europa League nästa år...utan att förglömma nöjet att kunna spela finalen i Rom. Det jag vill säga är att imorgon kommer vi spela mycket och jag är säker på att supporten från våra fans inte kommer saknas...eftersom framför hinder så är det viktigt att vara enade: lag, ledning och supportrar. Vi måste alla gå ut, utan rädsla, vi är Roma och vi måste bevisa det. Jag är säker på att Olimpico kommer vara vår tolfte medspelare, den starkaste av alla. Förövrigt vill jag ge en kram till Taxi, för det är ett jobbig tid för honom och en jobbig tid för oss: när du kommer att spela, vet jag att du kommer applåderas för att du bär den gulröda tröjan, dessutom är vi alla en enda sak...Roma!"

Eccolo

Torosidis is here

Torosidis uno di noi?

Ojoj nu händer det snabbt grejer. Romas Twitter rapporterar nu att Torosidis (som ryktades till oss redan i somras) kan vara mer eller mindre klar. Vore toppen om han kom, VI BEHÖVER GANSKA TYDLIGT NYA YTTERBACKAR!!

Coppa-truppen:

Zeman har levererat truppen som återigen ställs mot Inter men denna gång i morgondagens cupmatch.

ANTEI
BALZARETTI
BRADLEY
BURDISSO
CASTAN
DESTRO
FLORENZI
GOICOECHEA
LAMELA
LOBONT
LUCCA
MARQUINHO
MARQUINHOS
PERROTTA
PIRIS
STEKELENBURG
TACHTSIDIS
TOTTI

Slutsatserna av detta är att det inte är lika mycket MAYDAY som det var mot Fiorentina förra veckan men saknaden av De Rossi kommer givetvis märkas av, samma sak när det gäller Osvaldo. Dessutom saknas Pjanic, Taddei, Dodò och Romagnoli. 20:45 imorgon är det dags att krossa Inter.

Francesco Totti - minuto per minuto

Är tillbaka i Sverige och Stockholm och tänkte väl stanna här nu, för ett litet tag åtminstone. Matchen i söndags vet jag inte direkt så mycket om men verkar inte ha varit någon vidare tillställning så vi skippar att skriva om den här. Nu går vi vidare och blickat framåt. Tänkte dock visa er vad för fint jag råkade hitta i Milano. Nämligen en alldeles underbar bok som heter Francesco Totti - minuto per minuto. Det är en bok som behandlar ALLT som Totti gjort. Alla matcher, alla mål, alla assist....allt, allt, allt finns i denna fantastiska bok. Om jag inte redan var Totti-expert så kommer jag definitivt bli det nu efter att studerat boken in i minsta detalj.

FORZA TOTTI!!!

Från flygplansstolen hälsar jag:

FORZA ROMA!!!

Från flygplansstolen hälsar jag:

FORZA ROMA!!!

Off to Italy!

My dear romanisti, har ni smällt  matchen ännu? Jag ska leva på den här matchen fram till söndag. Tänkte bara berätta att i denna stund sitter jag på ett flygplan på väg till...Italien. Suprise va? Min mamma tycker att jag borde börja variera mina resmål lite mer. Det tycker självklart inte jag. TYVÄRR ska jag inte ner till Rom för att se matchen mot Inter på söndag utan jag ska tillbaka ner till fiendeland (Milano) i några dagar. Söndagens batalj kommer jag med andra ord missa för då sitter jag på flyget hem igen. Förhoppningsvis ska det gå bra ändå för våra grabbar och förhoppningsvis så fick de lite blodad tand senasr och manglar Inter av bara farten. Tills vi ses igen så säger jag ARRIVIDERCI & FORZA ROMA!!!

Compatti si vince

Unico grande amore

SEMIFINALE!

Okejokejokej glöm ALLT jag sa i tillbakablicks-inlägget. Den matchen var INGENTING jämfört med den här. Det här var vad man kallar persarnas pers!!! 0-0 efter 90 minuter och sen 30 minuters extratid som gick alldeles för långsamt. Med andra ord 120 minuters pinande plåga. Lägg på en horribel domare + vidriga Viola-spelare så kan vi alla komma överrens över att det inte var så himla njutningsbart. Men så kommer minut 97. Magiska nummer 97 och förändrar allt (ja inte pinandet direkt). Mattia Destro. Mannen som det klagats på alltför mycket och som missat flera chanser under matchens gång drabbas plötsligt av Jerusalemsyndromet, blir Jesus, och sätter 1-0. Det satt långt inne. Lite för långt inne. Men vi lyckades vinna. Mot Fiorentina. På bortaplan. Trots flera skador & avstängningar. Pazza Roma.

Det var länge sedan jag såg Roma spela med sådan vilja. Till skillnad från i söndags så ville vi verkligen vinna. Vi kämpade och slet, inte bara i 90 minuter utan i 120! Backlinjen skötte sig utmärkt, De Rossi var fenomenal och Destro sprang och sprang. Sen sprang han lite mer fast han hade skadat sig och hade kramp och i slutet såg han ut som har varit med och slagits i ett krig (vilket han i och för sig hade). Massa, massa credd och kramar ger jag ut till våra älskade spelare idag. Det här förtjänade vi. NU ÄR VI I SEMIFINAL!!!

GRAZIE ROMA! GRAZIE DESTRO!

Roma-Viola 0-0

Jag förstår inte vad jag håller på med. VARFÖR GILLAR JAG FOTBOLL FÖR? Den här pinan skulle jag inte ens önska min värsta fiende.


BTW: Det här måste vart Zemans första 0-0 match...NÅGONSIN!

Roma-Rizzoli 0-0

Paus och Roma sköter sig faktiskt helt okej än så länge. Domare Rizzoli däremot gör det inte. Blåser frispark för Viola och varnar våra spelare så fort han får chansen. Pjanic fick tex gult kort när han tyckte muren stod för nära. Riktigt bra domarkvalitet idag.....

Tillbakablick

Minns ni senaste gången vi vann borta mot Fiorentina? Om ni inte gör det så kommer här en liten mind fresher. Säsongen var 2009/2010 och jag minns matchen som den var igår. Fiorentina hade evig press & sköt runt 350 skott på mål. MEN våra backar och framförallt den magiska Julio Sergio stod för sjuka insatser och nollan stod sig. Matchen var en riktig pers och jag pallade bara 80 minuter, sen stängde jag av pga för mycket nervositet. Det skulle jag inte gjort. För i den 83e minuten så fick vi vår första (?) målchans och vem är där då om inte Mirko Vucinic och gör 1-0 till oss. Fruktansvärt orättvist egentligen men det var ingenting man brydde sig om då. Vi vann fast vi spelade skit. Det var fina tider det...

Fantastico!

 Ett av de bästa klippen på länge!

Emergenza!

TOTTI
LAMELA
OSVALDO
LOPEZ
DESTRO

Senaste nytt säger att även Destro kan komma att missa morgondagens cupmatch mot Fiorentina. Vilket anfall vi kommer att ha då. Kan det bli långa bollar på Burdisso tro?

L'uomo in più

Det har pratats mycket om Daniele De Rossi efter matchen mot Catania. Egentligen har det pratats om honom hela säsongen. Folk kritiserar honom. Folk kritiserar Zeman. De Rossi får spela. De Rossi får sitta på bänken. Våra hjärnor och, framförallt, våra hjärtan slits fram och tillbaka hela tiden. Jag känner nu att jag också måste ge min syn på saken och som vi alla vet så tycker, tänker och vill folk olika så det är bara att acceptera. Det här är min syn på det hela och ni får gärna dela mer er av era åsikter i det hela.

För mig är hela den här De Rossi-situationen som uppstått het ofattbar. Som ett stort frågetecken som inte vill räta ut sig. Jag kan verkligen inte förstå varför (VARFÖR??) Zeman kan välja att bänka en sådan spelare. För mig är De Rossi en av de mest självskrivna spelarna i startelvan. För mig är De Rossi en man bygger en startelva kring, inte en man bygger en bänk kring. För mig är De Rossi klasser bättre än Florenzi, Bradley & Tachtsidis. För mig är De Rossi alltid given som förstahandsval. Samtidigt ska jag säga att jag har väldigt höga krav på De Rossi men att bli petad efter att ha gjort en dålig insats (precis som resten av laget) är egentligen helt obegripligt. Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi inte har en stomme att bygga laget kring? Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi kör med olika mittfältare i varje match? Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi inte har någon kontinuitet?

För mig finns det tre spelare, tre mittfältare, tre självklara namn som jag vill bygga mittfältet kring.
De Rossi.
Pjanic.
Florenzi.
All heder till Bradley & Taxi. De är duktiga ersättningsspelare men absolut inga namn jag vill ha i startelvan. Zeman verkar vilja annat. Och att välja mellan Zeman & De Rossi är lätt. Alldeles för lätt. De Rossi är en startman. Att ha honom på bänken känns som det största slöseriet ett lag kan göra.

Daniele De Rossi. Sempre e comunque!

2013:

Precis såhär känns 2013 hittills:

Förhoppningsvis får vi upprättelse snart. 

Positiva klubben:

För att ändå vara lite positiva i detta stora mörker. Förra säsongen med Luis Enrique hade vi 31 poäng, nu har vi 32 poäng! Vi har alltså förbättrat oss. Fortsätter vi i den här stilen så kanske vi kan vara med och slåss i toppen...om sisådär 15-20 år!! Forza Roma!

"Zemanologia"

Ångrar stort att jag inte köpte den här boken när jag var i Italien. Då kanske jag hade fått svar på varför man petar spelare som Daniele De Rossi. När han inte ens får spela längre så förstår jag om han vill lämna. 

BARCAtania-Roma: male male male

Matchen är egentligen inte slut än. Det återstår fortfarande drygt 10 minuter men känner att jag kan börja skriva redan nu för ingenting kommer förändras. Det var inte bra idag. Inte alls. Första halvlek var spelmässigt ok. Vi hade spelet och skapade många målchanser men missade ALLT som går att missa + lite till. Andra halvlek har varit en ren katastrof och vi har nog inte skapat en endaste målchans. Jag vet inte riktigt vad vi hade för spel. Långbollar och korta hörnor typ. En katastrofal idé om man heter Roma.  Det finns så mycket att säga, nästan för mycket, men det orkar jag inte med nu. Vi är nere i avgrunden igen och detta år har börjat på absolut SÄMSTA sätt. Det roliga är att Roma är jävligt bra på mindfukka en så vinner vi nästa veckas match mot Inter så kommer nog många av oss hoppa runt och skrika scudetto (typ).

BARCAtania-Roma: halvlek

Nu tycker jag synd om Destro. Han har en tuff dag. Snart måste det vända även för honom. Annars så är Marquinho riktigt duktig men jag kan inte säga samma sak om Bradley. Borde stått 4-0 till oss men idag kan INGEN göra mål. Förhoppningsvis kommer det i andra. Vi skaffar åtminstone chanser.

BARCAtania-Roma

Idag är jag neggobert redan från start. Tidigare idag var jag taggad och längtade efter att se vårt kära lag igen men nu när jag såg startelvan som Zeman levererat så känns det som att denna dag kommer bli en enda lång pina. Burdisso & Castan startar tillsammans och vi såg ju hur bra det gick senast. Dessutom sitter De Rossi på bänken. Hurra. Visst gjorde han ingen bra match senast och det hade vart mer okej att bänka De Rossi om vi hade några bra alternativ på mittfältet. Nu heter vårt mittfält Florenzi, Bradley och Tachtsidis. Kan inte skrämma slag på många. Hoppas jag har fel. Det kommer inte bli en lätt match det här. Men vilken match är i och för sig det om man heter AS Roma? Det känns som Catania på Sicilien aldrig innebär tre poäng men har vi tur så kanske Roma chockar oss alla och vinner en komfortabel promenadseger. Haha, det skulle vara något. Hur som helst, sju minuter kvar till matchstart och det är läge att börja leta streams. FORZA ROMA!


UPDATE: Nu har jag all rätt att vara neggobert deluxe. Efter uppvärmingen så förpassas Totti till bänken och ersätts av den glödheta Marquinho.

Inte att förglömma...

Jag blev så insnöad på att Osvaldo fyller 27 idag så jag nästan höll på att glömma att vi har ETT TILL födelsedagsbarn i truppen. Mannen (eller ska jag säga pojken?) med det coola efternamnet Alessio Romagnoli fyller nämligen 18 år idag! Tantissimi auguri säger vi även till honom, nu är han myndig och får göra vad han vill. Hade han vart svensk hade han fått gå på krogen idag men då åldersgränsen för att komma in på krogen i Italien är typ 11 år så är den debuten med all säkerhet redan avklarad för flera år sedan. Hur som helst, GRATTIS GRATTIS GRATTIS Romagnoli!!!

Ossy-day

Till alla kvinnor...

...och män med för den delen.

Tanti auguri #9!

Något jag saknat när jag vart borta från bloggen under hösten är dessa födelsedagsinlägg när någon fyller år! Men nu är det äntligen dags igen och först ut att fylla år på året är ingen mindre än vår kära Pablo Daniel Osvaldo! Dagen till ära fyller han hela 27 år och börjar snart bli gammal. Tyvärr kommer vi inte få se Osvaldo i morgondagens match mot Catania pga skada vilket inte är så bra då han är en vinnarskalle som behövs i startelvan. Osvaldo tillhör en av våra viktigaste spelare och har tagit ett rejält steg framåt denna säsong. Även om han kan vara osynlig stora delar av matchen så kan han vara skillnaden mellan vinst och förlust. Han är förmodligen en stor favorit hos många. Men imorgon får vi förmodligen hålla tummarna för Destro och som så många andra gjort så har jag inte dömt ut honom efter att ha gjort en dålig match senast mot Napoli. Imorgon kommer han ha min support så heja heja Destro! Men, det här inlägget skulle ju handla om Osvaldos födelsedag så vi avslutar nu med att säga ett stort TANTI AUGURI till vår Johnny Depp samt så önskar vi honom en mycket trevlig födelsedag samt att han är tillbaka i startelvan asap. GRATTIS GRATTIS GRATTIS OSVALDO!

When you were young

Nu ska vi nostalgia oss lite här på fredagskvällen. I detta inlägg tänkte jag nämligen bjuda på lite bilder på hur våra kära spelare såg ut för några eller ganska så många år sen. Känner ni igen dem?

Marquinho har åldrats till det bättre.

Tänkt att den här lilla söta ungen...

¨

...numera har fått smeknamnet "Scarface"

Det är kanske svårt att se men ser ni vilken campione som gömmer sig på den här bilden? Jovisst är det Pjanic högst upp till höger med exakt samma ansiktsuttryck som han har idag.

Perrotta ser skitnödig ut i Juve-tröjan. Hade jag också gjort i samma situation. 

Bradley har faktiskt haft hår en gång i tiden.

Danielino!

Tonårsfasen drabbade även honom

Krullet var med Dodô redan då!

Lamela till vänster (eller höger?)

Haha, det här är min favoritbild för den är så oigenkännbar! Hade inte Inter-tröjan suttit på hade jag aldrig kunnat gissa på att det här faktiskt är....Destro (!!!)

Marquinhos är van vid att vinna stora bucklor.

Castan i yngre dagar

Och Taxi har också varit yngre

Balza i betydligt fulare tröja

Haha, här har ni bevisen på att Osvaldo inte alltid varit en Johnny Depp. 

Han har ju haft alla möjliga looks under åren. Jag måste dock erkänna att hans bästa tid är nu!

Vi avslutar givetvis med en 10-årig Francesco Totti!