L'uomo in più

Det har pratats mycket om Daniele De Rossi efter matchen mot Catania. Egentligen har det pratats om honom hela säsongen. Folk kritiserar honom. Folk kritiserar Zeman. De Rossi får spela. De Rossi får sitta på bänken. Våra hjärnor och, framförallt, våra hjärtan slits fram och tillbaka hela tiden. Jag känner nu att jag också måste ge min syn på saken och som vi alla vet så tycker, tänker och vill folk olika så det är bara att acceptera. Det här är min syn på det hela och ni får gärna dela mer er av era åsikter i det hela.

För mig är hela den här De Rossi-situationen som uppstått het ofattbar. Som ett stort frågetecken som inte vill räta ut sig. Jag kan verkligen inte förstå varför (VARFÖR??) Zeman kan välja att bänka en sådan spelare. För mig är De Rossi en av de mest självskrivna spelarna i startelvan. För mig är De Rossi en man bygger en startelva kring, inte en man bygger en bänk kring. För mig är De Rossi klasser bättre än Florenzi, Bradley & Tachtsidis. För mig är De Rossi alltid given som förstahandsval. Samtidigt ska jag säga att jag har väldigt höga krav på De Rossi men att bli petad efter att ha gjort en dålig insats (precis som resten av laget) är egentligen helt obegripligt. Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi inte har en stomme att bygga laget kring? Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi kör med olika mittfältare i varje match? Hur ska vi någonsin kunna fungera som ett lag om vi inte har någon kontinuitet?

För mig finns det tre spelare, tre mittfältare, tre självklara namn som jag vill bygga mittfältet kring.
De Rossi.
Pjanic.
Florenzi.
All heder till Bradley & Taxi. De är duktiga ersättningsspelare men absolut inga namn jag vill ha i startelvan. Zeman verkar vilja annat. Och att välja mellan Zeman & De Rossi är lätt. Alldeles för lätt. De Rossi är en startman. Att ha honom på bänken känns som det största slöseriet ett lag kan göra.

Daniele De Rossi. Sempre e comunque!