9, 12, 1

Den som väntar på något gott, den väntar på Vucinic. Supermirko börjar verkligen betala tillbaka efter hans inte fullt så lysande start i Roma. Äntligen har han blivit den spelare vi ville att han skulle bli från början. Själv såg jag inte matchen igår eftersom jag var tvungen att jobba men efter att ha i efterhand läst inlägg på SF under matchens gång så verkar tyda på att han var en ren katastrof. Men vad gör det, när han avgör matchen i grevens tid! Han får gärna vara osynlig hela matchen men bara han är där, finns där och avgör matchen. Då är allt förlåtet! Grazie Mirko. 

Segern igår betydde att det var får femte raka seger i ligan och sjunde totalt om man räknar med vinsterna i Champions League. Det är riktigt fint må jag säga och visst börjar man tänka på det där rekordet ännu en gång (Inters rekord är omöjligt att slå men vårat eget). Men, för att vara en glädjedödare, det där "personliga" rekordet som vi har känns fortfarande långt ifrån. För att slå det måste vi vinna 7 matcher till i ligan för att komma upp i 12 vunna matcher i rad och det är inget man gör bara sådär. Det skulle vara en ofantligt starkt bedrift och jag tror inte vi kommer mäkta med det, tyvärr. Men jag hoppas verkligen att Roma kan bevisa att jag har fel. Roma har motbevisat mig förut när jag trott att det ska gå dåligt (tex Real Madrid matchen på Bernabeu i våras då jag trodde vi skulle åka på en solklar förlust med 3-0) så varför inte göra det igen. 

Nu är man tacksam för varje seger som Roma radar upp och nu, hux plux, så har vi gått ikapp Lazio. Eller rättare sagt, vi är 1 poäng efter med en match mindre spelad. Försprånget vi gav lillebror räckte tydligen inte för dem. Bevisar ju hur "bra" dem är.